På nervägen lyssande vi först på Sonat till Miriam … av Linda Ohlson 
, som debuterade sent i livet medNu skall jag sjunga dig milda sånger… som Skatan tyckte väldigt mycket om.
Sonat till Miriam skulle jag ha läst… bläddrat blad för blad och läst… inte lyssnat på i en bil. Pär Myrberg a r t i k u l e r a r dåligt, hans röst stiger och sjunker och ”inlever” och jag hade fullt sjå att lyssna på vad han berättade ..läste … istället för att få in …vad orden sa…. medan vi susade fram genom Tyskland.
”I sin nya roman Sonat till Miriam skriver Linda Olsson om en man utan förflutet, eller med ett tillrättalagt förflutet som han försöker tränga igenom för att se vad som egentligen hände med hans anhöriga. Och för att förstå vem han själv är.” (Magnus Eriksson SvD)
Och just genom att den handlade om att ”hitta sig själv genom att hitta sina rötter…” som ju är något som Skatan själv har ägnat sig åt genom åren… grep den tag i mig mer och mer … allt eftersom.
Boken är mycket ”kvinnligt” skriven, några kanske skulle säga sentimental. Men den grep mig… om inte helt och hållet (kanske p g a att jag lyssnade på den i stället för att läsa den). Tre (3) Skator av fem.
Skatans tankar 
Den boken ska jag läsa. Jag har lite svårt med ljudböcker. Vill kunna ha boken i badet, i hamocken på toaletten och när jag äter samtidigt som jag gör något annat. Byta cd-skivor och stöka med att släpa med cdspelaren känns lite jobbigt. När man åker bil är det nog bra.
Skogsnuvan! Vi lyssnar nästan alltid till ljudböcker i bilen… mest deckare… Men, som sagt, alla böcker passar inte att lyssna till. Sonat till Miriam var en bok som man ville läsa själv… långsamt… läsa om stycken …och så där. Nu blev den lite sönderhackad… och ja… passar helt enkelt inte som ljudbok.
Jag skall också läsa den … själv. Kramar!
”Nu ska jag sjunga dig milda sånger” tyckte jag var mycket bra så jag kommer säkert att läsa denna med. Ljudböcker är inger för mig medan Husse tycker det är ett fantastiskt sätt att ta till sig litteraturen på!
Znogge! Vi tycker om ljudböcker i bilen, Mannen och jag… och då skall det helst vara deckare…har vi upptäckt. Annars läser jag hellre än lyssnar… som sagt. 🙂 Kram!