Skatan vaknar varje morgon … så gott som … tidigt tidigt med en stor ångestklump i magen. Hon ligger kvar en stund med bultande hjärta och resonerar om sin ångest med sig själv … Kroppen ligger där försvarslös i godan ro … och då … Då slår han till. Vargen. Ångesten. Varje morgon. Tidigt.
Den där vargen lägger sig sedan till ro som en stor klump i magen … strax under hjärtat och alla faror som hotar, alla rädslor, all skräck … allt sprids från honom där … sprids från den där, den där … vargklumpen.
Ända tills jag väcker honom. Oftast bryskt genom att helt enkelt ruska på honom, stiga ur sängen … och börja dagen …
PS! Daxbloggens dax- röst kan ni avge hääär. Bara så ni vet … en liten påminnelse bara (kallas det här ”understatement” ?)
Skatans tankar 
Men älskade Skatan, det där var ingen höjdare att prata med. Vad är det vargen vill säga som du inte lyssnar på?
Nu har jag röstat, självklart la jag min röst på Skatan, kul sajt det där Dax förresten. Ska tipsa Galna Blomman om den, hon har inte börjat blogga än.
Är det inte den tiden som kallas ”tigertimmen”. Timmen när kroppen är som mest försvarslös mot både det ena och det andra…
Hoppas dagen är igång fint nu!
Kram
Dessutom ska det stå vakna inte prata men samtidigt är det kanske just det du ska, prata med vargen, inte bara väcka honom och slänga ut honom.
Tandgnisslur! Egentligen vet jag inte vad den där vargen vill säga … han vill bara sätta skräck i mig. Jag ligger helt enkelt och fantiserar om alla faror som kan hända barnen, barnbarnen … Mannen, StinaFina … världen, universum … ja, allt mellan himmel och jord. Skatans litenhet och att man inte kan ”styra och ställa” med allt, att man är utelämnad till själva livets krafter … är … då i gryningstimmen … skrämmande. Helt enkelt. I morgon bitti skall jag ta ett riktigt rejält snack med honom … och hälsa från dig. 🙂 Kramar!
Znogge! Kärt barn har många namn. Men du har rätt, det är den där tiden när kroppen går på ”sparlåga” och man är försvarslös och kanske på något vis känner ”sin litenhet” på denna planet. Dagen är igång för längesen, har varit finfin och nu är StinaFina och jag hemma i Nyköping igen. Skönt att sova i sin egen säng … Kramar!
Kanske vargen vill lura dej att tro att du inte får glädjas åt allt det fina du har för det kan tas ifrån dej. han kanske inte vet att vi kan ha tillit till livet och att det vi behöver kommer till oss? Ja hälsa från mej vet ja, hahaha.
Tandgnisslur! Ja, det är väl nåt sånt. Man tror på något slags balans. När man har riktigt flyt … så måste det ju komma bakslag. Hända nåt … så att man inte tror att allt är guld och gröna skogar. Jag håller på att öva mig på den där tilliten till livet (MMM-Loll har lärt mig en del). Och jag tror att man får inte lägga av. Det gäller att öva heeela tiden … så länge man lever. Kram!
Man kan försöka bli vän med vargen för han är egentligen en snäll liten hund när man känner honom. Går inte det får du väl morra tillbaka och visa din tuffaste och hårdaste sida.
Skogsnuvan! Jag skall verkligen försöka bli vän med honom genom att visa att jag inte bryr mig … längre. Kramar!
Hm… min varg är mer av en nattvarg. Kommer på natten när man inte kan sova och ligger där och gnager på revbenen. Djävla djur de där. Varma kramar på dig!
Soldansare! ”Djävla djur de där” … 😦 Kramar!