En av mina väninnor gillade inte att Skatans tankar byter utseende stup i kvarten.
– Precis när man börjar känna sig som hemma stiger man in i nåt helt nytt, tycker hon.
Nu är det en gång så att Skatan är en riktigt flaxig och obeständig en. Gillar omväxling och snabba ryck. Men det är klart. Här ”hemma” skall man kanske inte möblera om för ofta. Då kanske det uppstår en viss förvirring.
Alla mina matlagningsvänner, som jag träffade igår, var … och majoriteten är fortfarande .. väldigt skeptiska till bloggandet och att Skatan bloggar.
Att man kan lämna ut sig så. Vad skriiiver du om? Allt ligger ju där på nätet för alla att läsa och titta på … Att vika ut sig så osv osv …
Skatan förklarar om och om igen att det finns nästan lika många bloggar som bloggare. Den ena är verkligen inte den andra lik. Det finns politiska bloggar (Carl Bildt, Gudrun Schyman, Moderata karameller) , kulturbloggar (Halvars huvudsaker, Bodil Malmsten, Peter Englund, men han har slutat nu när han blev Ständig sekreterare i Svenska Akademin), modebloggar (Blondinbella … eller jag vet inte. Har hon en modeblogg eller ”Livet på Stureplans-blogg”?). Det finns hemska bloggar, vulgära, ytliga, agressiva, jobbiga och det finns underbart vackra fotobloggar, till exempel Göran ”Djupingen” Bengths blogg .
Det finns helt enkelt hur mycket bloggar som helst. Det stora kruxet är att hitta dom. Ibland ramlar man bara över en … och man är fast.
En del råkar illa ut … som Bodil Malmsten lär ha gjort … på så sätt att ”folk” kan vräka ur sig vad som helst, otidigheter, elakheter och vidrigheter i kommentarerna. Så hon har tagit bort möjligheten att kommentera. Det finns säkert fler ”kändisar” som har slutat blogga av samma anledning. Marcus Birro, tror jag är en.
Skatan har bara fått ta bort en (1) säger en(1) kommentar av den anledningen.
Men så är hon ju ingen ”kändis” heller.
Nej, nu kom jag från ämnet.
Känner ni igen er här inne … trots alla mina humörsvängningar och växlande ansikten …
Jag vet att Znogge och Soldansare gillar mitt nya ”face” …
Vad tycker ni andra? Skall jag backa och ta det mer neutrala eller behålla mitt blåa …
Skatans tankar 
Behåll det (bra om man vill ha stor header) men ett tips, plocka bort den blå ramen runt bilderna. Ibland passar den bra men inte alltid. Jag tror att WP gjort en ändring så att den dyker upp automatiskt nu!
Kram!
OK … Då skall jag försöka hitta stället där man plockar bort den blå ramen. Tack för tipset. Kram!
Gillar dina ord oavsett färgen, gillar flaxandet i tanke och rum. Och beundrar din bloggenergi:)
Kram, och tack för alla rara ord. Alltid!
Det är inte svårt. När du lagt in bilden men inte infogat den i inlägget så finns det tre avlånga rektangulära rutor ganska långt ned. Klicka på rutan ”inge” så blir bilden ingen länk och följaktligen ingen blå ram. Sedan är det förstås en smaksak vad man tycker…
Kram och god natt!
Ombyte förnöjer – fortsätt du!
Jag tycker den blå ramen är snygg!
Kram & god natt!
Peace in mind! Min energi har nästan utvecklats till ”mani” … tycker kanske min närmaste omgivning. Men. Egentligen inkräktar jag inte så mycket på vår ”gemensamma” tid eftersom jag bloggar mest tidigt på morgonen innan Morgonrundan. Jag älskar att skriva … och att skriva här älskar jag ännu mer eftersom jag får feedback direkt av mina vänner i bloggosfären. Kramar!
Znogge! Jag letade i går … men inte där. Tack för tipset! Kramar!
Stora E! 🙂 Då fortsätter jag ett tag till med den här blå. Kram!
Jag är nog som du gillar förändringar då o då. Det blir lite nytt o spännande igen. Ibland protesterar min dotter, kan hon motivera bra kanske jag ändrar men trivs jag med det gör jag som JAG vill. Jag gillar bilden och ”tankestrofen” i headern det blå vid sidorna ser jag som ”himmlen” där skatan flaxar… Tycker det passar in! Vad det gäller bloggande har jag mött samma reaktioner.. och att lämna ut sig… Men ”HALLÅ” hur många hittar egentligen min sida bland alla dessa och har inte mött något negativt ännu (har ju inte bloggat så länge) Men på nåt sätt rör man ju sig in o ut genom ”vänners” bloggar lite och plötsligt fastnar man för någon lite extra. Jag hade ingen riktig hobby innan kändes det som, tappade det mesta medan barnen växte upp. Nu är detta min hobby som ger mig mycket och jag får utlopp för mitt skrivarintresse som jag faktiskt alltid haft men inte riktigt vetat vad jag ska göra av… Kram
Klart du ska skriva om vad som flaxar in under dina vingar, begränsningar, självcensur, omvärldsanpassning – då försvinner skatans själ..
Kram!
Ingrid! Jo att jag bloggar … det tänker jag fortsätta att göra hur som … jag har som sagt alltid gillat att skriva och nu har jag funnit ”formen” för mitt skrivande: Skatans tankar.
Loll! Jag är den skata jag är … och förädras inte längre för att ”passa” någon annan. Det har jag gjort nästan hela livet så … Jag försöker i stället förklara hur jag tycker och tänker. Men jag … är förstås, eftersom jag är den jag är, påverkbar och blir inspirerad, får idéer av min omvärld både i verkliga livet och i bloggvärlden. Och tror inte på ordspråket att ”man inte kan lära gamla hundar sitta”. Du, Loll, har lärt mig mycket … mycket … mycket. Som jag har tagit till mig och lärt mig nytt av. Kramar!
Jag gillar blått och jag har haft den där och lite omväxling förnöjer. Att byta sidhuvud lite då och då det tycker jag är bra på en blogg. Behåller vi bara vår ”slogan”.
Att skapa sig en ”image” som är igenkännande, visst men det tar ett tag att hitta dit. Fråga mig som bytt både utseende och domän ett flertal gånger trots att jag inte funnit i bloggvärlden under så lång tid.
Jag är nog inte färdig ännu och eftersom jag tycker om blått så säger jag bara kör på och byt till du hittar din egen stil. Jag byter ju hela tiden för att testa och se hur mycket jag kan ändra i själv i HTML- och scriptkoderna.
Hade du frågat mig för två år sedan så hade jag varit som dina matlagningsvänner, men då hade du inte frågat mig eftersom jag aldrig besökt en blogg för jag hade ganska mycket fördomar. Vi tar ju till det vi läser och hör i övriga media och inte är det positivt det som kommer fram i dagsljuset.
Jag har fortfarande stora frågetecken hur vissa människor kan utelämna sig som de gör, att ungdomar kanske inte tänker sig för kan jag förstå men när vuxna ger så mycket intimt från sitt privatliv eller ondgör sig på mycket låg nivå då har jag kvar mina stora frågetecken och den gapande munnen av förvåning.
Så jag skriver bara kör på och hitta rätt sedan skulle du be dina vänner gå och läsa och se vad du skriver då skulle de nog ändra uppfattning.
Trots att jag valt att inte ha för mycket foton av mig själv samt nära och kära så lämnar jag ut min adress till de som vill och mina arbetskamrater och andra vänner läser säkert det jag skriver trots att de inte kommenterar. Jag skäms inte och står för allt jag lägger ut och det tror jag även att du gör.
För min del får du ändra utseende så ofta du vill för för mig är du ändå alltid skatan. Du är en av mina bästa vänner fast vi träffats bara en gång men vi känner varadra tack vare bloggandet kanske mer än om vi jobbade tillsammans eller bodde på samma ställe. Bloggen är en stor tröst för många. Ett sätt att uttrycka sig och ett sätt att finna nya och roliga vänner och komma till insikt om saker man inte tänkt på. För mig som bor som jag gör är det ett tittöga till resten av världen. Så blogga på snälla du och jag röstar på dig varje dag. Vinn för mig också.
Margareta! Jag älskar som sagt min blogg och har inga som helst tankar på att sluta. Nu har jag också talat så mycket med mina vänner om hur just jag bloggar och bjudit in dom. Men äldsta vän (alltså inte äldsta i åren utan i vänskapen) vet jag är inne och kikar och vet numera vad jag skriver om. Det är klart att det har skrivits massa goja om bloggandet eftersom det har funnit och finns en massa ”skit-bloggar” . Men det skall ju inte hindra oss andra … Kram!
Skogsnuvan! Och du är en av mina. Allra som bästa vänner. Redan innan vi sågs i verkliga livet kände jag det. Och det är ju det som är så fantastiskt att man kan träffas så hääär. Jag tänker fortsätta och blogga, var så säker och vill ju förstås vinna den här tävlingen när jag nu har kommit så långt. Jag röstar också stadigt på Ingrid från Gotland, och Halvar min vän från Borlänge som tävlar i kultur-kategorin mot bland annat Bodil Malmsten. Så deeet blir inte lätt. Däremot tror jag Ingrid har jättechanser att vinna sin kategori.
Kramar!
Är det inte Bodil Malmsten som skrivit, apropå bloggarnas vara eller icke vara, att hon en gång försökte slå ihjäl sin man med en stekpanna men det var aldrig någon som i frågasatte stekpannans förträfflighet. Eller ngt sådant. Jag tyckte det var bra i alla fall. En blogg är vad bloggaren fyller den med.
Soldansare! ”Den” hade jag inte hört förr 🙂 Jo, så är det ju … en blogg är vad bloggaren fyller den med. Kram!