Skatan och StinaFina var på väg ut på Morgonrundan riktning Gärdet …
Skatan gick i sina drömmerier med ögonen ännu inte lyfta mot horisonten men tittade upp vid ett möte och mötte ett par vakna pigga ögon. Noterade. Passerade. Och tvärnitade.
Den lilla kvinnan med flätor och ryggsäck hade redan i rask takt passerat – riktning från Gärdet – tillsammans med en man. Kaj?
Först tänkte jag gasta Looolll … men … om det nu var du … var du redan långt borta.
OM det nu var du. Kan du erinra dig att du mötte en svartklädd kvinna i svart hatt djupt neddragen till glasögonen, röda sammetsbyxor, boots som egentligen inte är världens bästa för en Gärdet-promenad, tillsammans med en liten svart dvärgschnauzer, StinaFina?
OM det inte var du. Då 
har du en dubbelgångare. Helt klart. En liten ”indian”-kvinna som med spänstiga steg möter världen en tidig … nja inte överhövan tidig … morgon i november.
Fast – nu när jag varit och besökt dig på din blogg, Loll, tvekar jag. Du är ju faktiskt inte kry. Skulle du då med spänstiga steg vandra på Gääärdet. Du bor ju på Söder. Hmmm … med en dubbelgångare som i alla fall fick mig att tänka på dig. Det var det.
PS: Skatan får väl ta och påminna om … i alla fall … att det är näst sista dagen som ni har chansen att rösta hääär … i Daxbloggens 50+-bloggtävling. Ta chansen! DS
Skatans tankar 
Ingenting är omöjligt. Man kan stöta på någon där man minst anar det. Jag stötte på en jämthund från flera mil bort idag och den hunden känner jag väldigt väl sedan förut. Vad gör hon här? Jagar älg troligen.
Vem vet? Vi möter förmodligen en hel del människor som vi kanske borde känna igen eller tvärt om. Ah, det blev rörigt det här…
Kram!
Skogsnuvan! Nej så är det förstås. I en workshop … jättelik … i Jordanien träffade jag på grannarna till min yngsta dotter. De visste att vi var i Jordanien men vi visste inte att de var det. Sååå himla konstigt i denna stora affär där man också lätt kunde gå om varandra och där vi bara som hastigast stannade till med bussen. Hoppas hunden förresten inte villade bort sig. Kramar!
Znogge! 🙂 Speciellt tvärtom. Kram!
Jag har troligen med en dubbelgångare fniss, en bekant hävdar nämligen mycket bestämt att han åt pizza med mig en gång och det har vi INTE gjort… Han blev lite snopen sen sa han: ”undrar vad hon trodde om mig egentligen” han hade nämligen satt sig jämte henne o pratat sig igenom hela pizzan i tron att det verkligen var mig han satt med… Ha, ha!
Ingrid! Vi har nog dubbelgångare lite till mans (kvinns). En till skata finns det i alla fall i Göteborg har jag fått mig berättat. Det skulle verkligen vara kul att träffa henne apropå … sitta mittemot varandra på ett tåg eller så, titta upp och se sig själv liksom.
Karln som åt pizza med en kvinna han trodde var du … det var ju faktiskt lustigt. Det kan ju också vara ett ”trick” att få kontakt … om man är ute efter det. Kramar!
Nu du börjar det bli väldigt spännande i bloggtävlingen. Jag röstar varje dag på både dig och Ingrid. Ska ni till Stockholm på någon fest kanske. Jag håller tummarna allt vad jag kan.
Idag såg jag en skata sitta länge länge på taknocken på banken och skrika och nicka. kan det vara ett tecken tro.
Bank?Pengar.På topp?
Skogsnuvan! Ha ha ha! Jag tror nog inte ”vinsten” består av pengar men det kan ju vara symboliskt. På topp! Ja, visst hoppas jag. Nu har vi också blivit bjudna på fest då vinnarna skall koras i respektive kategori. Festen är i Stockholm och jag och Mannen har redan tackat ja, förstås. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt av alla inbjudna kommer. Det skulle vara roligt att till exempel träffa Ingrid från Gotland. Jag har också röstat på henne varje dag. Och på Halvar.
Så nu gäller det att rösta i morgon också … och sen hålla tummarna för mig, Ingrid och Halvar. Kramar!