Prick klockan elva ringde Skatan avdelningen på Falu lasarett där Sonen vilade ut …
– Hur var det med honom?
– Nej, det var nog inte så bra. Han hade jätteont och mådde väldigt dåligt av morfinet och kräktes hela tiden …
Men Skatan skulle få tala med honom själv.
Skatan frågade hur i all världen han kunde bli utskriven i första vändan … när han nu inte var helt återställd. Hon klandrade förstås inte sjuksköterskan … det var ju inte hennes fel … men det var faktiskt under all kritik.
Skatan möttes av en lång lång tystnad. Sköterskan kanske tittade i journalen. Till slut kom hon tillbaka där i luren och hmm-ade lite och sa att … joo, de hade tvekat länge hur de skulle göra men så tänkte man att man alltid kunde försöka i alla fall …
– Försöka !!! Men han är väl ingen råtta heller … han är en människa som har det skitjobbigt. Försöka??? Har ni börjat använda människor som försökskaniner, råttor nu också …
Skatan var mer än upprörd …
Sen fick Skatan tala med Sonen själv.
Det var en svag, ömklig man i andra luren … som hade ont, mådde dåligt, var ledsen och absolut inte ville ha besök. Han ville bara sova … om han nu kunde det.
– Vi får se i morgon …
Imorgon var en annan dag. Idag.
Prick klockan elva ringer Skatan …
Men innan dess … BVC med lilla Alice som skall vägas, mätas och kollas upp uppifrån och ner.
Det är -16 grader ute … Brrr …
Skatans tankar 
Fösöka?! Så bra att du ifrågasatte, röt till. Hoppas sonen är lite piggare i dag. Många kramar till er hela gänget!
Znogge! Ja, det hoppas jag innerligt. Just nu är vi väldigt trötta allihop på sjukvårdens ”försök”. En god väns mamma ”försökte” de på en hel månad … Fram och tillbaka. Sen tipsade hon dem om sin egen diagnos. Och fick rätt: Cancer.
Ha det … Kramar!
Tog receptet först så jag inte skulle glömma det i ilskan.. det är ju sanslöst hur de chansar allt som oftast endast i besparingssyfte.. kanske går… Hoppas att det ger med sig snart kramar
Skamligt är ordet. Förstår att du är förbannad. Det är ju inte klokt. Vart är det på väg. Hoppas att han känner sig bättre idag och att allt lugnar ner sig till framöver jul. Tänker på dig. Kram kram
¨märkligt det där att man måste vara frisk för att kunna orka vara sjuk. Som patient är man ju inte vidare kaxig…men sonen har tur som har en kraxig Skata till mamma.
Att följa er däruppe i kampen gör att all ev julstress smälter bort. För vem kan bry sig om sånt,när det finns så mycket allvar, ångest o smärta?
Massor av varma kramar till dig o din familj.
*håller om och kramar hårt*
Hoppas att det ordnar sig!
Ingrid! Såg det. Tack! Ja, det är verkligen sanslöst. Nu ligger han äntligen med elektriskt dränage, som han naturligtvis skulle fått från början och vi hoppas innerligt att han skall bli helt och hållet bra utan ytterligare komplikationer. Kramar!
Skogsnuvan! Skamligt är bara förnamnet! Han verkade bra mycket bättre när vi besökte honom igår. Det blir en annorlunda jul … helt klart för mig och Mannen och Pa i år … och för Sonen förstås. Men allt (nästan) … går… Kramar!
peace in mind! Tack snälla p i m (och nu menar jag inte ”personal information management” utan peace in mind) för din medkänsla med oss här uppe i kylan. Det verkar vara lite bättre … men nog är inte bara jag förbannad. Läkaren som satte in dränaget var också lite förgrömmad. Nu hoppas vi alla att det skall gå vägen … helt och hållet och ända fram. Kramar!
Lilla Blå! 🙂 Jättehård-håll-om-kram om dig … i retur.
Stora B! Det gör vi med 🙂 och det kommer det att göra … ditt kommer det att göra … det kommer det att göra (mitt nya mantra) Kramar!
Till er alla från oss alla (Sonen, Mannen, Pa, Alice och Stina) TACK för er goa varma omtanke och alla kramar!
Jag vet inte riktigt hur man kommenterar ett sånt inlägg och en sådan replik som sköterskans. Men de jobbar väl under orimliga omständigheter i vården kan jag tänka mig. Något måste göras!
Tänker på er och hoppas allt ordnar sig snart!
När jag läser alla dessa rubriker om felbehandlingar i dagstidningarna undrar jag om det hänt något med dagens läkarutbildning. Jag tycker läkarna verkar mer osäkra och chansar mer än vad de gjorde förr.