… från Trettondagslunchen …
Pappa hade som sagt trotsat kylan och snön och följt med från Stockholm till Nyköping … trots tvekan … och det gladde oss alla föstås.
Brorsan flankerad av systrarna Kristina och Stora E och så pappa igen …
Syskonen Mannen och Stora E mitt emot varandra medan Z, brorsans fästmö och Nickan tar för sig av maten. (Jag har ett foto av Nickan framifrån men hon uttryckte särskilt att hon ”inte ville vara med på bild” och det får man ju respektera …)
Så … det var allt från paparazzin denna gång.
Skatans tankar 
Jag måste säga att han är otroligt imponerande, din pappa! Kram
Ja visst är han. Den här gången tvekade han men någon i personalen på hemmet sa att det var klart att han inte skulle missa det här tillfället och han for och var glad efteråt. Är man gammal måste man kanske ta tillvara alla tillfällen. Kram!
Härligt med ens gamla pappor som glatt hänger med.. När svärfar dog i somras 97 år blev ju plötsligt min pappa (10 år yngre) den ”gamle” på nåt sätt. Troligen ska han (pappa) operera sin hjärtklaff nån gång nu i vår.. de har ju väntat lite innan p.g.a att han klarat sig så bra men nu efter svimmningen dagarna innan jul har de ändrat sig.. Lite oroligt känns det allt
Precis när pappa hade flyttat till det här hemmet (då var han 94,5 år) blev han sjuk, hjärtsvikt och allt möjligt och vi trodde alla att det var ”över” så att säga. Men han frisknade till och har nu inga som helst krämpor mer än hör dåligt och har hörapparat. Det är klart att det känns oroligt men … man får hoppas på det bästa och försöka känna tillit (som jag över mig i att göra) Kramar!
Tack så jättemycket för senast! Trevligt umgänge, god mat, fin miljö – vad mer kan man begära! Svar: inget, möjligtvis recept. Idag har Stora E och jag varit på Liljevalchs och sett mattor en masse av Märta Mås Fjetterström och en del nutida konstnärer. Sevärt!
Hälsningar och kramar till alla från
Kristina
Jag tyckte också att det var kul att det blev av. Trots väderleken. Fast ni åkte tåg men deeet hade nog inte pappa klarat av. Klart jag skall hälsa. Kram!
Jag blir glad av att se din pappa! Han påminner lite om min farbror som bara är 82!
Kram!
Det känns så uppmuntrande med så gamla människor som är så vitala och utan värre besvär tycker jag. Inte bara elände, demens och sjukdom per automatik bara för att man blir gammal. Man kaaan ju ha tur. Kram!
brukar ni äta trettondagslunch?
Trettondagen har aldrig varit särskild speciell för mig… Har knappt koll på varför den finns.. Trettondagar efter julen eller något.
Nej det har vi inte gjort som någon tradition förut. Det var bara det att jag och Mannen inte var hemma alls över jul och kunde träffa mina och hans släktingar och då tänkte vi att OK, vi bjuder på lunch så att även pappa kunde vara med …
Trettondagen är nog antagligen tretton dagar efter jul och är dagen när de tre vise männen kom till Betlehem och uppvaktade Jesus med sina presenter. Det är en röd dag i Sverige men jag tror inte folk firar något speciellt då egentligen. Någon av de kristna inriktningarna ger visst varandra presenter i stället för på julafton. Kramar!
Stort tack för den goda trettondagslunchen. Maten var supergod syrran. Och peronligen tycker jag vi hade jättetrevligt allihopa. Bilden framifrån hade nog varit bättre, den bakifrån var ju helt bakifrån och verkligen bakåtväggarna. Om du vill kan du publicara framsidan om den var ok. Ser ut sóm en stor fet apa. Förr var jag ett fotogentik men åldern tar ut sin rätt. Men aplik vill jag inte var ännu. Varm kram
Tackar tackar! Ja visst tyckte jag också vi hade trevligt. Apa! … hm … det får stå för dig. Du är fortfarande fotogenic … åldern tar ut sin rätt … men fotogenic ”trots åldern” då. Men för tillfället är det nog med familjebilder, tror jag, för den här gången …
Kram!
Ser av inläggen att din mat var jättegod. Din pappa är en häftig gammal gubbe och det måste vara skapligt bra när man får vara gammal och ända som han.
Ja det är något att hoppas på. Fast det verkar som vi … kärringar … lättare får ont i våra kroppar när vi blir äldre. Jag förstår att din värker och det gör min också. Överallt.
Men så länge man kan ”tänka klart” kan man ju proppa i sig värktabletter och ha det ganska bra. Och dansa när man kommer åt. Dansen frigör ju endorfiner … bl a … 🙂
Snart blir det varmare tider …