Skatan älskar musik men musicerar inte själv, sjunger till husbehov (imse, vimse spindel och liknande) har inga hemmavarande barn och går sällan själv på konserter.
Skatan har alltså ingen input utan ”klamrar sig fast” vid gamla godbitar … som inte är det sämsta det heller.
Men …
Skatan har vänner, bloggvänner som kan musik och som tycker om musik som också Skatan gillar och från dessa vänner får hon sin input … och nya musikupplevelser.
Senast var det Halvar som introducerade Wilco och Jeff Tweedy …
I Thailand lyssande vi mycket på en stor stjärna där, Carabao …
Är det inte fantastiskt med musik …
Skatan skulle ha mycket svårt att leva utan den.
I med- som i motgång.
Från början hade Skatan svårt för den thailändska musiken. De sjöng toner eller kombinerade toner som nästan lät ”falskt” i Skatans öron … men hon vande sig och nu gillar hon mycket av den.
När Skatan besökte sin bloggvän Åsa och läste hennes … ja, vad skall Skatan säga … motto för sin blogg
We’re the people, the lucky with the fragile bones. The ones who sit and worry about catching a cold. We’re the people, the happywith the broken hearts. The ones who draw a picture and proclaim that it’s art (Johnossi)
fick Skatan ännu ett tips om musik som hon inte kände till förut: Johnossis
Härlig musik, helt klart !
Kram
Helt klart! 🙂 Kram!
Jag gillar musik men det här med Youtube och musik är något som jag inte tagit till mig, ännu, och överhuvudtaget Youtube är något som jag inte nyttjat alltför ofta, men det kommer garanterat inom en snar framtid.
Thailändsk musik har jag ingen erfarenhet av och som du är det den gamla musiken som jag kan, den övriga gillar jag bara.
Den ”gamla” musiken ”sitter” bra och passar som ett bar väl använda tofflor. Den kan man ”lita på”. Men vad spännande det är med all ny bra musik. Det gäller som sagt bara att hitta den.
Kramar!
Utan musik kan man inte leva!
Nej det kan man inte. Det är faktiskt oumbärlig, musiken.
Kramar!
Kul musik! Worldmusic song contest. Kolla med TV om dom hänger på!
🙂 Kram!