ger mig verkligen en alldeles speciell känsla … ja, jag vet inte riktigt vad jag känner men … jag får rentav en kick …
Att vara behövd och efterfrågad …
För ju äldre man blir ju mindre behövd känner man sig vara.
– Vem behöver mig, egentligen?, frågar man sig allt oftare.
Igår kom vi hem från Skåne … och idag ringer dotern från Örebrooo och säger att Karl Axel och Agnes skulle kunna b e h ö v a sin mormor.
Dagis stänger nämligen imorgon … man har väl planeringsdag eller något … och båda föräldrarna är just nu inne på jobb som det är svårt att så där hux flux lämna för en dag …
Då behöver dom mig … 🙂
Snart snart skall jag packa ihop lite … och så iväg …
Igen.
Men som sagt … glad i hågen för det är en verkligen en alldeles speciell känsla det där … att behövas.
Skatans tankar 
Visst är det en härlig känsla!
Kram
🙂 Kram!
Man behöver vara behövd.
Jaa … Kram!
Du verkar ligga i riskzonen för jetlag även när du inte flyger (eller kanske flyger du lågt).
Även positiva upplevelser kan vara slitigt.
Glöm inte återhämtningen också.
Nej det är just det … och när jag läser inlägget låter det onekligen mer än patetiskt … men ”nöden har ingen lag” och när man ”behövs” av de sina så …
Kramar!
Ja du är verkligen behövd. Tack för vårt fina samtal ikväll då jag gick med Sally. Det värmde både kropp och själ. Hoppas du får en fin tid hos barnbarnen. Varm kram
Det är redan full rulle … 🙂 Kram!
Visst är det viktigt att få känna sig behövd! Så skönt att du kan ställa upp när det krisar för ungdomarna och så roligt för barnbarnen att få umgås med sin mormor!
Kram
När jag skrev det här var jag väl lite låg och blev sååå glad att vara ”efterfrågad” och kännas behövd. Inlägget blev då något självömkande …Det ääär roligt att få umgås med ungarna. Verkligen. 🙂 Kram!
Jag tycker du verkar ha haft fullt upp och varit behövd hela året. Din familj har det verkligen bra som har dig att luta sig emot i sjukdom, flytt och för att ta hand om barn och annat. Du är en människa att hålla i handen när åskan går.
Jovisst. Inlägget blev något patetiskt faktiskt. Nu när jag läser det så här i efterskott. 🙂
Kram!
Så har jag aldrig tänkt faktiskt men jag har ju inga barnbarn ännu. Vet inte om jag är behövd men kanske. Det var härom dagen som en av sommargästerna sa att Fisksjön skulle inte vara detsamma om du inte bodde här. Grannen behöver mig alldeles för mycket och gamla tant Karin behöver mig också. Alla människor som kommer och går i mitt hus. Det är kanske också att vara behövd fast jag inte tänkt så.
Klart det är … det är ju inte bara familjen som ”behöver” en. Jag behöver dig som vän och är jätte- jätteglad att vi träffades IRL. När jag skrev det hade jag känt mig lite ”ensam” och blev så glad när lilla e ringde och ”behövde mig” …
Kramar!
Klart att du behövs. I allra högsta grad. Bara människorna i din närhet som borde bli bättre att visa det. Härligt att barnbarnen får ha dig som lite barnvakt då. Hoppas ni hittar på något roligt 🙂
KRAM
Vi har jättekul … men det är rena rama kaoset eftersom det regnar ute och inte så lite heller … Vi tog på oss regnkläder men gummistövlarna hade man glömt på dagis … Vi blev plaskvåta … men hade kul. Nu skall vi snart äta lunch. Du kan tro att jag kommer att pusta ut när mamma lilla e kommer hem i eftermiddag.
Kramar!
Det är väl härligt att kunna göra så!! Inte alla som har sina nära o kära att ringa in med kort varsel. Känns som fler o fler av den ”äldre generationen” har fullbokat schema de med
Ja så är det ju. Många jobbar för fullt och har intressen förutom familjen så …
Men jag tycker som sagt det är kul … I och med att jag inte bor i samma städer som barn och barnbarn blir ju min kontakt inte ”daglig” och ”vardaglig” och därför känns det ännu bättre att kunna hjälpa till när det behövs.
Kram!
Hej!
Ditt inlägg om att vara behövd, är allt annat än patetiskt. Tvärton, det är livsviktigt!
Faktum är att när man inte längre är ”behövd” så kommer sjukdomarna som ett brev på posten inkl. en för tidig död. Detta enl. forskarna, som har helt rätt.
Ensamheten, ingen att tala med, ingen som bryr sig om man lever eller är död ger ju inte precis någon positiv inställning till de åren man kan tänkas ha kvar.
Man har gjort sitt, här i livet, och när kroppen inte orkar, ja då är det kris.
Men det finns goa internetvänner som bryr sig och då blir man plötsligt lite gladare.
Det är det ”nya” samhället, att hålla kontakten via en dator…inte klokt, egentligen.
Bra inlägg, mycket sant och tänkvärt!
Ha det gott!
Kramen, Agneta
Jo det är ju sant förstås att många kan känna sig inte ”behövda” men inte jag själv … egentligen … och det var därför jag skrev att inlägget var patetiskt.
Men ensamheten är stor i vårt ”stressade” samhälle och det är nog inte bara äldre som känner sig ensamma och inte ”behövda”.
Ha det så gott själv!
Kram!