Ingen har väl kunnat undgå att höra Skatans klagokrax här på bloggen om hur ont hon har.
I lederna, i musklerna, ja … överallt!
Och ont har hon mer eller mindre varje dag.
Och ovanpå detta de där besvärliga rastlösa benen (RSL).
Det kan bryta ner vem som helst … och håller sakta på att bryta ner henne också …
Överallt försöker hon hitta en lösning. Sedan flera år tillbaka har hon besökt sin fysioterapeut i Stockholm som gjort och gör mycket för stelheten och smärtan i lederna
Stelheten blir förstås värre med åren. Men ont skall man banne mig inte behöva ha även om man är gammal som en del läkare antyder …
– Normala åldersförändringar får man allt räkna med …
Nej, det tänker inte Skatan räkna med. Aldrig.
Skatan väntar också på resultaten på de där spottproverna …
Men nu … nu känner hon att någonting viktigt och stort kanske ligger alldeles runt knuten …
Skatan har träffat Kinesen.
Och skall träffa honom idag igen … och två gånger nästa vecka och sen … sen får vi se.
I höst skall hon gå på Qigong med Kinesen som ledare …
Det händer saker …
När Skatan klev över tröskeln till hans mottagning var det som att kliva in i en annan värld, en stilla värld, en meditativ värld.
Och sen fick hon massage … från topp till tå …
– Har du slagit ryggen någon gång?
Det gjorde ont som bara den i musklerna vid ryggraden, mitt på.
– Jo, jag slog ryggen när jag ramlade ner för en stentrappa … men det var 1991.
Kinesen knådade just de ömma och stenhårda musklerna lite extra …
Sedan knådade han fötterna, benen, armarna, händerna, fingrarna, huvudet, ansiktet, näsan, nacken, ryggen, höfterna … inte magen och brösten … har jag glömt nåt … tårna.
Han masserade, tänjde, stretchade och vred på ett uttänkt sätt förstås, påpekade skavankerna, frågade och berättade själv om sig och sitt liv …och förmedlade tilltro och hopp till Skatan.
– Äntligen, kanske hon kan säga,
– Äntligen
Skatans tankar 
Det här låter spännande! Jag tror österlänningarna har mycket att lära oss när det gäller välmående. Qi gong skulle jag också vilja testa.
Håller tummarna att du snart får säga…äntligen!
Kramar!
Ja, det gör jag också. Håller tummarna för mig själv. Om inte den här massagen kommer att hjälpa mig skall vi gå vidare med akupunktur (som ju Sverige äntligen börjat använda även inom vår egen sjukvård) och kanske någon örtmedicin.
Jag säger som Ulf Lundell sjunger i någon sång:
”Spännande som fan” …
Kramar!
Håller tummarna för att du ska ha hittat rätt och att Kinesen är svaret. Det finns många alternativa vägar som är väl värda att pröva!
Kram
Visst. Och som sagt, prova kan man ju alltid. 🙂
Kramar!
Vad härligt om det fungerar och ger åtminstone lindring.
Ja snart skall jag till Kinesen igen … och jag hoppas verkligen att jag får snabb lindring …
Kramar!
Låter bra det där med kinesen! Jag tränade Qi gong för några år sedan och det var suveränt för kroppen (och själen), men som med så mycket annat så kom jag liksom av mig. Vädret här i Göteborg har varit regnigt, men har nu spruckit upp och vi får njuta av ännu en ljuvlig sommarkväll! 🙂
Och vi här på ostkusten börjar nästan ”sukta” efter regn. Det är så torrt så torrt och längst därinne bor det nog en liten bonde ia alla svenskar. 🙂
Det skall bli roligt med Qi gongen i höst. Och massagen känner jag redan nu att den gör nytta.
Kramar!