Fed up …

och mer än det …

Bloggen står nästan Skatan upp i halsen.

Den suuuger.

Lever sitt eget liv där hon kraxar och flaxar om allt och inget …

Detta kraxande … och flaxande …

I ena stunden om politik … som ju hon INTE skulle engagera sig i och  därför inbjöd  sin brylling KråkanBråkan att ta hand om den biten … men det gick ju inte … Det fixade han helt enkelt inte på egen hand så han fick ”flytta tillbaka” .

I andra stunden om blaj och inget alls för att…

i tredje stunden skriva om sin familj och barnbarnen … och

i fjärde stunden om StinaFina om vilken Skatans inlägg bara har blivit färre och färre. Det är den eviga Morgonrundan  med StinaFina … punkt slut.

Inget fel i det … men Skatan själv då …

Hon ville ju skriva om böckerna … som hon inte hunnit läsa … om filmerna … som hon inte hunnit se … om musiken … som hon inte hunnit ta in … om konsten … om sitt eget målande …som hon knappast tagit sig tid att ägna sig åt.

Hon ville ju vara mer … mer konciiis och avklarnad och utmejslad … som person … som skata menar hon … men det är som förgjort.

Skatan måste helt enkelt konstatera att hon mått skit en längre tid … inte varit ”snäll” mot sig själv … inte orkat måla ett endaste penseldrag efter akvarellkursen i somras … läst mycket få böcker men desto mer tidskrifter i och för sig … och nu måste hon ta ett nappatag med sig själv.

För nu är det höst och alltings början … det tas nya tag … överallt … vart hon ser …

Och så  en sak till …

Skatan  är livrädd också att sluta blogga och helt ”komma av” sig … liksom.

Ibland funderar hon på att starta en helt ny blogg … alldeles från skratch … hur det nu stavas. Inte säga det till någon och se om sedan någon upptäcker att det är Skatan som skriver i den där nya bloggen …

Men det skall hon nog i alla fall inte göra …

En sak är säker i alla fall … hon skall stänga sin sn-blogg. Det blir varken hackat eller malet och den fick leva ”en sommar” … och det var kul … men … nu är det dags för

KONCENTRATION …

Finns det någon … därute … out there som man säger over there  … som kan ge Skatan tips, råd, ledning … coachhjälp … som det så vackert heter nuförtiden …

hur hon skall göööra ?

35 reaktioner på ”Fed up …

  1. Nämen… snälla… Det fina med Skatan är att hon flaxar runt och ändå har fokus rakt fram, aldrig kraschar. Det fina är helheten, tycker jag.

    Men jag tror så här – du bloggar ju väldigt aktivt nu och det är jättekul för dem som läser din blogg men du kanske kan bli bloggutbränd el.dyl. Kanske du skulle prova att inte blogga alls på en dag eller två som ett experiment och se vad du mest har lust att skriva om efter det. Du kommer inte att tappa bloggförmågan bara för det.

    • Jag börjar faktiskt allvarligt fundera på det … att tvinga mig till att ta uppehåll på några dagar … Tack för tipset … och det är väl så att jag är lite ”flaxig” av naturen. Det är bara att acceptera …

      Kram!

  2. Var dig själv. Den du verkligen är! Om det innebär att bloggen blir flaxig och spretig, vad gör väl det? Jag tycker att avvägningen är bra. Varför måste man ha några ramar…

    Däremot tror jag att det är klokt att koncentrera sig på en blogg.

    Kram

    • Det är ju en aning pinsamt att jag nog inte vet riktigt säkert vem jag ”verkligen är” trots många år på nacken. Men jag har förstått i alla fall att jag nog är just det … flaxig och kraxig … Kram!

      PS En blogg är max i alla fall … 🙂

  3. Jag håller med ovanstående talare; det som gör din blogg så intressant är ju att det kan handla om politik, musik, barnbarnen och resor och utflykter osv. Skulle nog bli tråkigt om den till exempel bara handlade om politik. Det är ju så här vi är, vi handlar om allt det där, vi är inte så ”utmejslade”, ibland är det djupt och i bland är det blaj och ibland är det djupt blaj. Att du flaxar gör ju att din blogg blir mer varm och blodfylld, mer mänsklig…förlåt skatig?
    Du vet ju att jag lider av samma skräck som du för att göra blogguppehåll. Tänk om man sinar för alltid!! Nu är ju du oerhört aktiv och kanske är det som Maria-Thérèse skriver att du bränner ut dig. Bloggandet ska ju inte kännas som ett måste, som något som ligger över en. Kanske är det, trots allt, bra att ta några dagar ledigt. Bestämma sig för att nu får jag inte blogga förrän på…torsdag…och sedan inte tänka på bloggen alls förrän på just torsdag. Det kanske inte är så farligt, kanske är det rent av nyttigt.

  4. Dina fria associationer är roliga att ta del av, men du kanske skulle behöva någon dags uppehåll ibland, om inte annat för att se vad som händer inombords då.

    Förresten undrar jag varför min ikon eller vad det heter har igentejpad mun.

    Kram

    • Jo så är det nog … 🙂

      Apropå ikonen eller avataren, tror jag det heter, så har jag ingen aning varför den har en igentejpad mun. Du har slumpmässigt fått den. En del av de där avatarerna ser verkligen inte så roliga ut … jag tror jag skall välja andra.

      Kram!

  5. Jag är kanske inte världens flitigaste bloggare men perioderna kommer och går. Det är jobbigt när ingenting känns lockande av all den kreativitet man har inom sig. Någon lösning har jag inte för då skulle ju inte jag känna precis så under vissa perioder.

    Jag fick ny kreativitet (inte vad gäller bloggande) när det gäller mina foton när jag besökte Nolia och träffade en utställare som hade sina vackra tavlor till försäljning. Sedan har tiden inte funnits under veckorna och helgerna är full av social samvaro under hösten. Mycket premiärer =)

    Jag gillar din blogg mycket tack vare att du inte har fastnat i ett ämne utan är mångsidig och kan skriva om allt. Jag provade själv på två bloggar, en foto och en som jag tänkte ha till skrivandet, fungerar inte för mig och jag kände mig bara kluven.

    Jag tror att det är en tillfällig formsvacka och det kanske är bra att inte ”måsta”. Jag känner också det där att jag tappar lite när jag inte skriver så mycket och det blir ett beroende som jag inte kan förklara, men nu har jag kommit till insikten att jag hinner och det är inte viktigt att vara uppkopplad hela tiden. Ganska skönt mellan varven.

    Du kommer igen – det är jag säker på.

    • Det tror jag också att jag gör … men det är frustrerande när allt man vill ha sagt liksom inte ”kommer ut” … nu skall jag pausa lite då och då … tror jag.

      Kram!

  6. Jag känner igen mig. Fett mycket. Ibland infinner sig känslan av att bloggen och dess innehavare inte är ja du vet, kompatibla…bloggen rullar på, man pruttar ur sig några ord och så går det ytterligare dagar med en blogg som vissa kanske tror fortfarande lever. Fastän man känner att hela skeppet gott kunde sjunka utan att det skulle kännas särskilt smärtsamt.

    Fina fina Skatan, vad du än gör, var du än skriver hoppas jag att det går att hitta dig.

    • Jag får nog börja ransonera mig lite i alla fall … så jag hinner tänka och läsa och kanske måla lite … när kreativiteten lossnar.

      Kramar!

  7. ”Utan tvivel är man inte klok”, sade Tage Danielsson så härligt finurligt.

    Att drabbas av självtvivel är i min katalog en borgen för stor kreativitet och dito kunskap. Du äger större mängder än så, känns det som…

    Ta det som ett rejält sundhetstecken oxå – det tyder ju faktiskt även på en frisk självdistans!

    Stor go´nattkram!!! =)

  8. Du har fått så kloka ord redan… Allt kreativt grundar ju sig i lust. Att det kliar så mkt i fingrarna att man inte kan låta bli att skriva eller måla. Finns inte den lusten så … Vänta på den.
    Jag tror inte du sinar… Bara tankar lite nya intryck som du kan filtrera genom finurliga hjärna och sedan kraxa ut när du inte längre kan hålla näbb…

    Jag gillar din spretighet, jag gillar din blogg och gillar dig i allmänhet

    Kram på dig

    • Egentligen finns lusten … och jag har massor av idéer men jag kan ju inte sitta i timmar framför datorn … så det gäller att välja och så … så … när jag märker att datorn har fått ta lite för stor plats så … Och egentligen vill jag kanske förutom dagboksnotiser skriva lite mer innehållsrika inlägg … om ett ämne eller en bok eller så … och då måste jag ju läsa den där boken eller leva mig in i eller sätta mig in i det där ämnet … Det blir säkert lättare när det mörknar igen framåt hösten. Och så skall man kanske inte skriva varje dag heller … Skall och skall … förresten … man BEHÖVER inte skriva varje dag för att ”finnas till”.

      Och jag gillar dig också, skall du veta …” i allmänhet” 🙂

      Kram!

  9. Jag har väl inte så mycket att tillägga i ämnet egentligen, men du ska veta att jag gillar din blogg och den blandning du bjuder på. Att du koncentrerar dig på en blogg tror jag kan vara klokt. Jag bloggade både på Dax och en annan sida jag var inbjuden till (nu har jag glömt vad den hette till och med) plus min egen blogg och det blev bara för mycket. Man kan inte vara hur kreativ som helst och allt kändes bara som en upprepning.

    Hoppas du känner dig piggar idag!
    Kram

    • Nu har jag ringt och talat med sn-tidningens webmaster och sagt att min blogg fick bli en ”sommarblogg” att han kan ”stänga ner den” när han ser att jag skrivit tack-för-mig-och-adjö-inlägget. Det har varit kul men jag har också blivit tokig på den bloggens begränsningar och att jag efter att ha skrivit ”av mig” i min egen blogg här … skall producera ett inlägg till. Nej KONCENTRATION är viktigt för en flaxig skata som jag. Det räcker med en blogg.

      Åtminstone just nu … sa jag. Men jag kan väl alltid göra ett gästspel om jag reser nånstans till något spännande resmål eller runt jul eller … Jag har inte stängt alla dörrar.

      Jag känner mig så pigg som jag kan efter att ha varit i Stockholm och hjälpt pappa till en begravning av en av hans få ”gamla” vänner som fanns kvar. Är man själv 98 år så … Det var en vacker begravning men alla begravningar väcker ju inte bara minnen av den som är död utan tankar på ens egen dödlighet och på de som dött som man hållit av … Pappa var tuff som orkade. Det var i Djurgårdskyrkan och samlingen efteråt var på övre våningen med en lååång trappa upp. Jag trodde aldrig det skulle gå … men det gick. Men när vi väl var tillbaka på ”hemmet” var han ganska matt. Han är en sån beundransvärd människa min pappa och det blir jag påmind om varenda gång jag träffar honom.

      Kram!

      • Tänk så fantastiskt att få ha kvar sin pappa i livet så länge. Jag saknar min pappa mycket, han dog redan 1957 när jag var bara 17 år. Sorgen och saknaden efter honom var svår och ännu värre blev det när jag fick egna barn, för jag vet att han skulle ha blivit en helt underbar morfar.

        • Ja det är verkligen fantastiskt. Speciellt som pappa var en mycket ”frånvarande” pappa under vår uppväxt och egentligen ända tills mamma dog 2000. Efter det har vi lärt känna honom bättre, han har blivit en kär vän, alla älskar honom på hemmet för han har så mycket att berätta, han är så positiv och klagar aldrig. Sist ville några att han skulle klaga på maten (han är ordförande i äldrerådet där på hemmet). Då gjorde han en enkät och gick runt bland de gamla och frågade hur de tyckte det var med maten. Två av tre var mer än nöjda och kökspersonalen blev förstås glada att höra det. De som inte var nöjda tyckte det var för mycket fisk. Och då anpassar sig köket efter dessa också. Sån är han nuförtiden, pappa.

          Jag förstår att du har saknat din far och det måste ha varit väldigt svårt då när du bara var 17 år när han dog. Och speciellt senare … som du säger … när du fick egna barn och de inte fick lära känna sin morfar. Det är fantastiskt med alla generationer nu som kan träffas någon gång i alla fall … morfar, barn, barnbarn och barnbarnsbarn …

          Kram!

  10. Låtsas att datorn är trasig och ta några lediga dagar. Tycker inte att du har problem med att skriva i bloggen. Jag har problem med att jag inte kan skriva för min hjärna är full av saker jag vill berätta. Slappa av och tänk att du skriver en dagbok som bara är för din egen skulle. Det ska vara lätt och leva och det ska vara roligt så känns det inte kul så gör uppehåll och vänta till lusten kommer tillbaka. Vi ses snart. Jättekram

    • Jo det är nog så för mig också … att tankar och idéer trängs därinne men att jag inte kan ”ta mig all den tid” som skulle behövas om jag vill få dem på pränt … att jag måste välja och vraka och nästan blir ”stressad” av allt jag vill skriva. Så därför får jag lugna ner mig lite tror jag … inte skriva varenda dag här i bloggen, göra litet annat också … Leva på riktigt!

      Det skall bli jättekul att ses igen … jättekul !!! Kramar!

  11. Kom att tänka på DIG på min hemväg idag, för plötsligt stod det en Skata vid ett övergångsställe. Av rena farten tvärstannade jag och Skatan trippade snällt över medan hon iaktog mig.. Tittade lite runt mig om någon sett mig och fnissade lite.
    MEN man kan ju aldrig veta ”Skatan” har ju allt en liten plats i mitt hjärta..
    Själv har jag dragit ner lite i sommar på bloggandet, var tredje dag ungefär. Får se hur det känns nu i höst.. Man får känna sig för ibland. Kram

    • Jo … så är det allt. Man får ta sig en liten funderare … känna efter så att inte bloggandet tar ”för mycket” plats som den har en tendens att göra för mig ibland. Speciellt när jag är här på landet och inte har alla mina vanliga ”rutiner” runt omkring mig.

      Vad gullig du var mot min ”kusin” … 🙂

      Kram!

  12. Lilla Skatis.. Du får I N T E sluta blogga!! Men – du kan ta en liten timeout ju!
    Det gör jag ibland. Måste få lite ideer eller reta upp mig på något först. Har ett litet block i soffan, vid sängen och i bilen där jag kluddar dit små ideer. Och när mina tår börjar vifta otåligt (!) då vet jag att det e dags att sätta sig vid datorn…
    Och så kommer bloggen!
    PLEASE DON`T STOP!
    Kram o puss Lena

    • Nej inte kommer jag att sluta heeelt inte … det är det alldeles för roligt för.

      Jag skall bara tänka till och inte överdriva … som jag kanske började göra ett tag här i sommar. En liten time out då och då är nog bara nyttigt för en flaxare och kraxare som jag … 🙂

      Kramar!

  13. Hej
    Tur för mig att du skrev i SN-bloggen. På så sätt hittade jag hit. Gillar ditt sätt att skriva o fota. Kalla gärna själv dina texter för spretiga, men det skapar stor variation tycker jag. Läser dina rader varje dag.
    Hälsn Linnea

    • Tack snälla du! Vad kul att du hittade hit för jag tänker avsluta min sn-blogg nu. Men jag har inte länkat hit vad jag vet. Det var inte riktigt OK att göra det. Men du kanske har googlat på Skatans tankar eller?

      Jag skall försöka att ”ransonera” mina tankar lite så jag inte blir fanatisk bloggare 🙂 … men i morgon hade jag tänkt sätta fart ett tag igen.

      Du är alltid välkommen hit förstås. Har du en egen blogg?

      Kram!

      • Ja, jag googlade på Skatans tankar. Nej, jag har ingen blogg, läser andras och kommenterar ibland. Än en gång, din blogg är bra, du har sunda värderingar, står rak för dina åsikter, och har självdistans. Sånt gillar jag.
        Ha det bra.

  14. Blev inte bloggen som du hade förväntat dig?
    Du får väl ta tag i det då. Ta tid för dig. Öva dig på att ge det tid. Tid till de där filmerna, böckerna och målningarna. Jag tycker din blogg är bra ändå.
    Jag tycker om att du hoppar hit och dit bland allt som händer och sker i ditt liv och om StinaFina. Absolut!
    Jag tror inte att det kommer bli så mycket bättre om du skaffar en helt ny blogg. Skatan, det är du, och du borde inte ändra på det faktum.
    Det du kan göra är väl att skriva om det du hade tänkt dig. Om den där boken du läst eller så. Läs boken då!
    Självdisciplin. Jag tycker inte att min blogg är så spännande som den kanske var i bloggens början. Men det kommer och går, så är det.

    Detta var väl mer en försvarskommentar just för att jag inte vill att du ska sluta blogga och komma av dig. Stå på dig och gör vad du vill med det.

    KRAM

    • Jo … inte kan jag sluta inte … och inte blir det bättre av att skaffa en ny blogg. Jag är jag och jag ääär mer och mer den där Skatan. Det är som det är och nu får jag snart sätta fart igen … Men ibland måste man stanna upp och tänka till … och sen ta fart igen.

      Jag har i alla fall avslutat min SN-blogg, tidningsbloggen, och det var skönt för det kändes bara som något som jag tvingade mig till på slutet.

      Vad roligt du har nu när du har kommit igång med din skrivarkurs. Njuuut även om du säkert kommer få ”dippar” där med. Ingenting går ju som på räls … och det är så det skall vara. Tror jag.

      Kramar!

  15. Det här inlägget har jag klurat lite på…

    Du har fått så kloka kommentarer här, så mitt gör varken till eller från.
    Men… jag vill ändå säga…

    Du är kreativ, mångsidig och fullständigt bedårande i mycket härinne.

    Du har så mycket inom dig som fullständigt lyser igenom och det smittar av sig.
    Du känns varm och innerlig och du sprider ditt ljus till så många.

    Jag tycker om att du är flaxig och kraxig och impulsiv – och att du faktiskt har något att säga. Du är en kvinna med livserfarenhet och vågar faktiskt också skriva om det – livet. Det är modigt!
    Någonstans mitt i allt detta hittar du vad som är du. Jag är övertygad om det.
    Och, vem säger att man måste ha svar på allt?
    Det är det som är tjusningen med livet…

    Skriv av dig med hjärtat och tänk inte så mycket.
    Var inte så hård mot dig själv.
    Allt det du vill skriva om, det kommer ska du se.
    Var sak har sin plats, men det sker när det sker. Ha inte så bråttom.
    Jag tror du vet allt detta inom dig själv…

    Ta tag i ditt andra skapande och stäng in dig lite. Gör dig själv sällskap tillsammans med dig – och flyt med…
    Pausa med god litteratur och ett glas rödtjut och sjung…
    Ha pennan i beredskap och skriv… så det glöder…

    Du är så bra som du är och jag tycker så mycket om din blogg, jag tycker om dig, du fina människa.
    Och du… man behöver inte publicera varje dag…

    Stor omfamnande kram och puss på kind.

    /Marie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.