Här var det sannerligen krax och flax

… helgen som gick.

Skatan hann nästan inte ens få med sig sin långa fina stjärt … i svängarna.

Efter frukost och Morgonrundan med StinaFina  blev det svamprensning (Mannen) och en snabbfika i köket (lilla a och Skatan) innan vi tog oss ner till torget och Galleri Sjöhästen.

Det blev ett kärt återseende mellan Ria och Skatan. Trots Skatans ofrivilligt dåliga medverkande på kursen i somras verkade Ria uppriktigt glad att se henne igen och nu är Skatan övertygad om att hon också vill ha en fortsättning med Ria som ”mäster”.

Utställarna Ria Roes Schwartz och J´Ove Brandels hälsas välkomna av Galleriets (VD ??, intendent?? ,  ägare ??) Hannele Heiskanen

J´Ove Brandels är keramiker och  färgerna på glasyrerna, uteslutande hans egna,  verkar nästan valda med tanke på Rias akvareller. Så samstämda och harmonierande är de.

Skatan fångade också Mannen i glatt samspråk med Ria …

och lilla a bredvid en av Rias Lofoten-målningar …

och Hanneli  … inte bara bakifrån …

Mannen, lilla a och Skatan fortsatte ner till hamnen för att inta en god lunch innan det bar av till nästa utställning i NK-villan vid ån … där konstnären Lennart Wennersten ställde ut en del av sina verk.

Han lär ha varit svårflörtad och svår att övertala att ställa ut för det gör han inte gärna och sällan. Han är isens uttolkare och hade många tavlor med från Grönland. Lennart Wennersten älskar vintern och snön och isen (till skillnad från Skatan ) … som han skildrar i olja, akvarell, kol och kanske andra tekniker också …

Lennart Wennersten

Lilla a lämnade oss på eftermiddagen och Mannen och Skatan och StinaFina for till Femöre och förberedde lite. För på kvällen kom våra grannar från stan, Johanna, journalisten och konstnären med sin man T.

Det blev en så kul och härlig kväll att Skatan alldeles glömde bort att dokumentera den för bloggen eller för eftervärlden men hon tog några dagen-efterbilder i alla fall …

Vi hade förärats en av Johannas målningar, Sill och nubbe, som ännu inte har funnit sin plats och stod lutad mot en lampa i väntan på den.

Ätit hade vi gjort och druckit … och pratat och skrattat och pratat och skrattat. Trots att vi ju är grannar hemma blir det mest ett hej i trappan när vi möts, lite mer när vi träffas på höst- och vårstädningarna och husets kräftskiva men så här mellan åtta ögon är det sällan vi träffas så … ja, vi hade inte ont om samtalsämnen i alla fall.

När Mannen och StinaFina och Skatan kom hem efter en ”däven” dagen-efter-dag på landet låg den här hälsningen utanför dörren tillsammans med lite konstnärsmaterial som Johanna använder när hon målar och som hon vill att Skatan provar på …

Så nu är det hög tid att Skata sätter fart …

Hon blev också inspirerad av de skissblock, notesbooks eller vad man skall kalla det, som Ria för på sina målarresor och som ställdes ut i en monter där på utställningen …

Maria-Thérèse tipsade mig om precis samma ”kreativa knep” … för att hålla ”lågan levande” i en kommentar här …

Nu är det alltså bara att ”sätta igång” …

Ha det …

5 reaktioner till “Här var det sannerligen krax och flax

    1. Det är verkligen ett fint kök vi har på Femöre … även om det inte var ”uppsnyggat” efter festen den här gången så …

      Jag älskar det.

      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.