StinaFina mår bättre, har svarat fint på den nya medicinen … men har fortfarande blodblandad vattnig diarré … så …
– Jag vill inte släppa hem henne innan hon är lite bättre och inte blöder längre, sa veterinären, som kommer från Danmark eller Norge och har en egendomlig dialekt så att han är lite svår att förstå ibland. Men en sak märkte hon … att också veterinären var mer positiv idag än igår …
Skatan vill ju inte heller att han skall släppa hem StinaFina i förtid. Skräcken är ju att komma hem och sen vara tvungen att åka tillbaka igen …
– Hon är piggare i alla fall, 🙂 … sa han
Och en stor sten föll från Skatans hjärta.
Skatan frågade om hon kunde hälsa på henne om StinaFina inte fick komma hem i morgon heller.
Det gick bra …
StinaFina skulle säkert bli glad att få träffa sin matte igen … Det värsta är att hon kanske blir jättebesviken när hon förstår att hon inte får följa med Skatan hem igen direkt tänkte Skatan. Men veterinären sa att för det mesta var det i alla fall positivt för hundarna att få träffa sin matte och husse .
Och då kan ju inte Skatan låta bli förstås …
Skatan har tagit sig för att måla lite annorlunda bakgrund och fortsatt att peta i StinaFina-målningen som hon gjorde i Workshopen häromdagen.Nu har hon satt den inom glas och ram och såg direkt … förutom alla tummar på glaset … några detaljer som hon vill ändra på. För balansens skull. Det kännas i alla fall härligt att ha kommit igång lite med målningen igen.
Nu skall hon inte släppa taget.
Inte om den positiva känslan som hon fick idag … och inte om sin målning.
Snart är StinaFina och Skatan tillsammans igen.
Som en parentes måste Skatan berätta om en gammal visa med många verser som ett hembiträde * … Ensi hette hon … ofta sjöng och som Skatan älskade. Margith har sjungit den för henne många gånger också. Den här visan har i alla fall ringt i huvudet på Skatan hela tiden … ända sen man sa …
– Inte idag .. men kanske i morgon. I morgon … då kanske … då kan hon kanske få komma hem …
Ni vet nog vilken visa det är.Eller hur?
Jo men visst … I en sal på lasarettet
Nu kommer inte StinaFina-visan sluta så här sorgligt … det är Skatan alldeles övertygad om … men ändå har den bitit sig fast och snurrar runt därinne …
* Ja, jag vet … Skatan är både gammal och tja … vi hade hembiträden när Skatan var liten …
Skatans tankar 
Skönt att höra. Som du säger…ingenting är värre än bakslagen. Bättre då att låta läget stabiliseras innan du får hem henne. Fast det blir förstås ensamt utan henne i helgen…
Kram och massor av värme
Ja men det känns bättre när hon är på bättringsvägen och inte tvärtom … och så skall jag ju hälsa på henne … om det inte blir världens snöoväder förstås …
Kram!
Vilket härligt återseende det måste vara!
Att äntligen får träffa henne och visa att ni fortfarande finns för henne.
Underbart.
Att hon inte kan bli bra snart!
Stackarn.
Kram
Det skall bli härligt att träffa StinaFina igen … men när? Än har de inte ringt idag … och jag väntar otåligt på besked.
Det här är verkligen nervpåfrestande.
Kram!
Kära fina smuttis, här sitter jag och läser ikapp vad som hänt under veckan. Tvi vale vad du (och hon) varit igenom. Jag håller tummarna, söta, och hoppas hon snart kommer hem igen. Massor med kramar från mig. Håll ut! Det ordnar sig, ska du se.
Ja, det hoppas jag verkligen … att det ordnar sig till slut. Och … ja jag håller ut. Vad annat kan jag göra ? Tack snälla lilla söta du för dina hållna tummar. Jag är helt överväldigad över allas medkänsla och omtankar. Kramar!
Jag skulle inte göra det om jag var dej. När Ronja låg på Strömsholm avrådde de mej med det bestämdaste att hälsa på. Hunden blir bara lessen igen, när du går. Nu har den allt på avstånd, sen bryter du med ditt besök. Men säger din veteriär att det är OK så gör som du känner. Veterinären vet. Det är tufft att ha sin älskling på sjukhus, men hon blir snart bra igen. Tänker på er båda hela tiden och lider med er. Varm kram. Se även mejl.
Du, den där visan glömmer vi! I morgon är det du som åker på sjukbesök till StinaFina om hon nu inte får komma hem. Och om veterinären tycker det är ok. Vi får nämligen inte blanda ihop mänskliga känslor med hundarnas. Känns det bra för dig så åk!
Jag kom plötsligt att tänka på när du kallade henne för StinaFinaPina och så hände det där med kopplet i hissen. Tänk så mycket man kan älska en fyrbent vän!
Tänker på er varje dag och ja, så är det bara.
Kramar
Jag var här och skrev en kommentar förut i eftermiddag, men den försvann ut i rymden när jag fick ett infall och skulle lyssna på låten, så dumt av mig.
Det blir säkert bra för StinaFina att få träffa dig ett tag, du kanske rent av får henne med dig hem!
Hoppas kan man ju alltid!
Känner massor, men jag får endast fram ett ord…..KRAM!
Hundar och barn ska vara friska och inte skrämmas!
Vänner ! Om ni visste vad jag uppskattat alla era hållna tummar, er omtanke och medkänsla och … TACK!
Nu är hon HEMMA igen … med hur mycket medicin och dieter och föreskrifter som helst … och nu gäller det för mig att följa detta minutiöst så att det inte blir ett bakslag igen. Jag har redan hunnit ”studera” avföringen … inte vattnig, men krämig och inget blod.
Tack igen!
Kramar!
Vilken lättnad! Grattis båda två.
Kramar
Tack! 🙂 Kram!
Härligt att läsa att hon är hemma igen.
Vilken fin målning på henne du gjort.
Ja, det är skönt att ha henne hemma. Jag tror hon kommer att bli friskare fortare … Jag tror det var därför de skickade hem henne.
Tack! 🙂 Kram!