Finistère

David Foster Wallace at the Hammer Museum in L...
Image via Wikipedia

Finistère.

Slängde ett getöga till … hos Bodil Malmsten som citerar David Foster Wallaces This is Water; Some Thoughts Delivered on a Significant Occacion, about Living a Compassionate Life

… och kunde inte låta bli att dela med mig till er som inte har för vana att själva besöka henne … och som kan engelska förstås …

Sååå himla bra …

så Skatan kan inte låta bli att citera ”slutklämmen”  här igen …

”The really important kind of freedom involves attention, and awareness, and discipline, and effort, and being able truly to care about other people and to sacrifice for them, over and over, in myriad petty little unsexy ways, every day. That is real freedom.”
att bry sig om andra…ge upp sitt eget… gång på gång på en massa triviala små osexiga sätt, varenda dag.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

4 reaktioner till “Finistère

  1. Är det inte det vi gör vi otaliga kvinnor som hela tiden ser till sina barn, sina föräldrar och sina vänner. Mitt i alltihop så får vi inte glömma att bry oss om oss själva för många av oss är dåliga på det och då blir vi (åtminstone en del) till gnälliga martyrer istället. Det gäller att bry sig om på rätt sätt. Så ge dig själv en kram och en från mig också för du behöver det just nu och kanske Bodil M också.

    1. Ja, kanske är det så … att vi många gånger sätter andra först … ALLTID sätter andra först … Kram tillbaka … jag måste nog snart ”konsultera” dig 🙂 … du kloka ”gumma”

      Kram igen!

  2. Tycker också att det lät typiskt kvinnligt! Många borde bry sig mer om sig själv. Låta egna behov få tid. Sedan finns det naturligtvis kvinnor som överdriver den biten…

    Kram

    1. Men han har i alla fall en poäng Mr. David Foster Wallace … att om man bara ”ser” sig själv och aldrig längre än ens egna näsa räcker , till bara sina egna materiella behov, sitt eget utseende och stirrar sig blind på att man är för tjock eller för smal eller har för små bröst eller för stor näsa … och fastnar där … och om man aldrig kan glömma sig själv för någon annan människa är det verkligen för sorgligt … ja, tragiskt. För lycklig lär man inte bli i alla fall.

      ”Lagom” är ett väldigt bra ord .. i många sammanhang. Också i det här. 🙂

      Kram!

Lämna ett svar till Skatan Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.