Hon känner sig hemma här. Har kanske levt här i ett tidigare liv.
Vem vet …
Här omges hon av idel vänliga människor …
Alla ler.
Det regnade hela vägen från Bangkoks flygplats till Koh Chang. Skatan åkte i en minibuss tillsammans med ett gäng thailändare som inte var så där väldigt haja på engelska. Men det gick bra ändå. För att thailändare är thailändare … de försöker att få kontakt … och så ler de som sagt. Snällt och vänligt och tillmötesgående.
För 600 bath åkte Skatan från ”dörr till dörr” inklusive färjan … (600 bath = ca 135 kronor)
Väl framme på hotellet checkade Skatan in, började packa upp och installera sig när hon märkte att hon nästan inte kunde andas. Det luktade fukt och mögel. Det stank mögel … och det är en underdrift, Och så låg rummet på första våningen med altan mot uppfarten … och insyn.Lite läskigt när Skatan är ensam här.
Jämför Alinas hemsida som ni får fram genom bildtexten här ovan och ”min bild. Min bild som inte är min egna stämmer bra mycket bättre med hur väderförhållandet ser ut här just nu, måste Skatan tillstå. 🙂
Skatan bad att få byta rum och det gick förstås … för om inte Skatan är den enda gästen så kan man nog räkna de övriga på ena handens fingrar …
Sen gick hon ut i regnet och köpte telefonkort och frukt … och när solen nästan tittade fram mellan skurarna begav hon sig ut på en rekognoseringstur.
Det var vackert och en nästan magisk (visst … ett utslitet ord men vad skall man säga då ) stämning som Skatan inte kan beskriva.
Loj, varm, sensuell och vacker …
Mycket var tillbommat … till och med Apple där Ida och Skatan tillbringade så många luncher och soltimmar …
Ödsligt värre … var vaaar alla? En av kvinnorna som masserade Skatan innan hon åkte hem vinkade glatt igenkännande och bekräftade att det var stängt Men … ville Skatan ha en bungalow så skulle hon kunna fixa …
Skatan ville inte ha någon bungalow … hon vill ha det bekvämt.
Gungan gungade ödsligt i vinden …
Det var högvatten …
Hon gick upp från stranden vid Oodies´ Place och där blev Skatan välkomnad som en kär gammal vän. Men var var hennes dotter !!! ?
– Granddaughter … rättade en smickrad Skatan till det hela och beställde Chang och stekt ris med kyckling som de verkligen kan laga på det här stället.
Men som synes var det inte mycket folk på Oodies´ heller …
Toalettskylten är något för sig …
Oodies gäng spelar son vanligt ikväll med början klockan 10 så Skatan drog sig hemåt längs stranden för att komma tillbaka lite senare … Hoppas det är lite fler människor då som lyssnar …
Visst är det så vackert så att om man målar det här är det risk att det bara blir fööör mycket …
Hundarna hade tagit kväll …
Ses … kanske redan i morgon …
Skatans tankar 
Men…. fyyy, mögel och ödsligt? Lonely? Hoppas det tar sig, SNARAST! Här är kallt och blåsigt och regnigt igen.
Möglet är jag av med i mitt nya rum … och att det är ödsligt är bara … härligt på sätt och vis .. melankoliskt. Jag gillar det och jag gillar att var ensam.
Kram!
Ja, av din beskrivning att döma så är det ingen turistanstormning just nu. Men kanske kan det vara lite befriande på något vis… Skönt att du fick bytt rum i alla fall!
Kram
Det var det här lugnet jag sökte … det ääär befriande … Kram!
Thailand verkar vara ditt andra hem. Och när lokalbefolkningen hälsar på dig så kan man inte tro annat. Du verkar kunna dina grejer vad det gäller Thailand. Jag ska åka dit någon gång i mitt liv å då kan ju du vara min guide 😉
Kram
Tack för beskrivningen Den är så levande och äkta
Tror jag måste bli en fågel. Skulle vilja göra som dig.
Flyga iväg alldeles ensam
Kram
En lisa för själen att få vara ifred för alla turistande ungdomar som festar dygnet runt. Åh, så gott du har det och då du är bekant med omgivningarna så låter detta helt perfekt-
Hoppas att du finner inspiration till att måla, för motiv finns det gott om och kanske du finner det där lilla extra…
Ha det så gott! Kram, Agneta
Modigt gjort av dig att åka iväg på egen hand. Ha en fin tid o njut o koppla av.
Hälsn Sonja
Så härligt att höra att du har kommit fram och installerat dig!
Att vara på en turistort när det är lågsäsong kan faktiskt vara lite ödsligt, men jag hoppas att du hittar friden och inspirationen så att du kan få måla många underbara tavlor.
Ha det så gott!