… och tänk vad mycket nya människor Skatan har ”lärt känna” i den här NIRL-världen (Not-In-Real-Life-världen).
Nu sist när hon besökte Selma … som hon känt en tid … och som blivit utmanad av Annieverse att beskriva sitt bloggeri, fick Skatan lära känna Annieverse också och Annieverses skrivarblogg En roman blir till.
Och vips hade Skatan en ny vän … Om sedan vänskapen blir ömsesidig återstår att se … (det bästa med vänner på nätet är ju att de alltid finns där … kvar … även om man inte är så frekvent med besöken 🙂 )
Skatan hoppade också på utmaningståget … som Selma lämnade över till den som kände sig manad …
Så … här kommer Skatans svar på frågorna …
1. Varför började du blogga?
Det är så längesedan så Skatan kommer faktiskt inte ihåg … av nyfikenhet och skrivarlusta … antar hon att det var … och att hitta bloggvänner. De äldsta av hennes bloggvänner hänger faktiskt med från den allra första bloggen som Skatan hade …
2. Vad har du för mål med bloggen?
Skatan har inget mål alls … Möjligtvis att utveckla sitt skrivande. Men det behovet kom allt eftersom …
3. Vilka bloggar följer du?
Många många många. Och väldigt olika. Men det som är gemensamt för dem alla är att de är personliga … precis som Selma skrev …
Gemensamt har det att de människor som skriver dem känns som riktiga människor. (…) Levande komplexa människor med upp och ner, sådan bloggar vill jag läsa.
4. Vad har du för favoritfärg?
Svart, vitt och rött …
5. Vad har du för favoritfilmer?
Eftersom Skatan haft en svacka i sitt biotittande är hon lite ”bakom” i fråga om filmer. Men en favorit som hon har sett många många gånger är Jules och Jim (Francois Truffaut) …
… så den filmen är hennes absoluta favorit.
6. Vilka länder drömmer du om att besöka?
Oj … ja det är många det. Kina, Japan, Australien … Ryssland kanske … många länder i Sydamerika. Skatan gillar att resa … och reser också gärna tillbaka till sina favoritländer Thailand, Österrike, Italien …
♥
Så … det var det det.
Nu skall Skatan skicka den här utmaningen vidare är det meningen och gör det lätt för sig och erbjuder den till de av hennes bloggvänner som känner sig … manade … utmanade.
Shoot!
Läs även andra bloggares åsikter om utmaningar
Skatans tankar 
Trevligt med lite nytt om dig.
Kram
Känn dig utmanad 🙂 … !
Kram!
Inte otänkbart alls att jag gör det faktiskt 😛
Kul att du hoppade på! Visst är det så att man träffat på många spännande och trevliga människor genom bloggen. Ibland tänker jag också att det kan vara människor jag kanske inte skulle gett samma chans om jag mött dem live till att börja med.
Ja, den reflektionen har jag också gjort. Man är så inlåst i sitt fack. I och för sig har jag haft vänner IRL av de mest skilda ”slag”. Det gäller att vara ”vidöppen” . Men så går man på nitar också (som kvinnan från Sydafrika som jag kryssade med i somras 😦 ). Men de bra mötena uppväger nitarna tusenfalls.
Kram!
Ja fråga mig inte varför. men inte ångrar jag det ett enda dugg.
Håller med Dig Eva.
Har sett att många av oss har samma bloggvänner. Vi får väl hyra Blå Hallen om vi ska få plats allihopa på ett ställe. Om det nu heter så i Stadshuset i Stockholm, el.kanske någon stor sal i Norrköping.Vi kan väl alltid fantisera lite emellanåt.
Kram Mi
Ha ha … Gästabudssalen på Nyköpings hus skulle nog räcka till … än så länge 🙂
Kram!
eller var det i Nyköping rent utav …..
Nu fick vi veta lite mera om dig! Bloggeriet är verkligen trevligt och jag inbillar mig att det är utvecklande också.
Kram
Visst är det utvecklande … Speciellt av dig har jag lärt mig mycket nytt. Jag har lärt känna Gotland där jag bara varit som turist två gånger … cykelsemestrar med Margith och våra söner … och inte känner så bra. Ditt liv på Stenstugu, bondgårdslivet och årstiderna där och …
Kram!
Men vad kul att du råkade hamna hos mig via Selma, så fick jag chansen att lära känna dig 🙂
På tal om Selma tycker jag hon uttrycker det så bra med bloggar som man känner är skrivna av riktiga människor, jag kan bara hålla med, det är dem man allra helst vill läsa…
…och det här verkar definitivt vara en sådan blogg, så här ska jag titta in frekvent…också av de anledningarna att du är en duktig skribent och uppenbarligen har skrivklåda, en själsfrände, med andra ord 🙂
Hej! Det händer titt som tätt … och utan förvarning att man stöter på en själsfrände … för det kände jag direkt att du kunde bli. Skrivklåda har jag men har haft svårt att kanalisera den … den kliar än här än där och ingenstans.. Men nu har jag … tror jag … satt ner foten och skall hålla mig till bloggen.
Tror jag.
Kram!
Ibland och inte så sällan har du och jag samma tanke. Jag satt just och funderade på det här med bloggande och ska naturligtvis ta upp din utmaning i nästa blogg. Jag har bloggat länge länge och som du vet så har jag en del bloggvänner som blivit vänner på riktigt. Ingrid och du är väl dom som jag verkligen tycker är mina vänner alldeles på riktigt och jag vet inte hur det skulle var om jag inte kunde hoppa in varje morgon och läsa vad ni skrivit. Hur många vänner har man som man pratar och resonerar med varje dag som ni. Sedan är det så intressant att ha bloggvänner från söder i skåne till längst upp i norr och höra hur man lever och hur det är liver varstands. Det berikar livet. Dock är jag dålig på att leta upp nya bloggvänner. Jag har fullt upp med dom jag har som länkar.
Du föresten. Jag har hittat ett skrin men det är som ett vanligt syskrin så vårt riktiga skrin med de små facken har jag inte hittat ännu. Du håller väl också ögon öppna även i fortsättningen
Visst är det fint att ha fått ”riktiga” vänner genom bloggeriet … och dit räknar jag verkligen dig.
Jag håller ögonen öppna varenda gång jag är i närheten av loppisar, kuriosabodar eller ”vanliga” affärer. Men inte hittat något skrin ännu. Kanske kan det gå lika bra med ett syskrin? Tror du det? För i så fall skulle vi ju kunna ”slå till” …
Kram!
Visst är det kul med bloggvänner! Jättetrevligt tycker jag. Ja, det var bara det…
Ja-a … jättekul och jättetrevligt … precis som du säger.
Kram!
Visst är vi vänner alltid. Allihop.
Det är något speciellt att få tjuvkika in i ”främlingars” liv.
Tills de känns bekanta.
Och någon som man kallar bloggvän.
Härligt!
KRAM
Och något som är kul med bloggandet också är att man ju får vänner i olika åldrar och komma nära liv och leverne och andras vardag. Det är ju inte alla förunnat som inte bloggar. Då lever man ju så mycket ”snävare” …
Härligt … är precis rätt ord.
Kram!
Lite som ett gift det där, var inte alls som jag trodde från början. Då var det mest en test om jag skulle fixa det -nu är det ett behov. Däremot skriver jag inte varje dag riktigt längre sen jag började jobba full tid igen. Känns inte som jag är i fas riktigt än…
Bloggandet går lite upp och ner … för oss alla, tror jag. Ibland har man mer tid och lust … ibland mindre.
Men man har sina vänner och kan komma igen … även om man varit borta ett tag.
Det är verkligen kul.
Kram!