firas av pappa med lunch på hemmet nuförtiden när han inte har så lätt att förflytta sig. I Grillbaren som matsalen fick heta efter det att Peder (syrrans man) som alltid var snabb och fyndig med ordlekar kommit på det fyndiga namnet.
Matsalen heter annars Den Grillska matsalen och är uppkallad efter Abraham Grill som var upphovsmannen till stiftelsen Borgerskapets Enkehus där pappa bor nuförtiden.
Och njuter sitt otium …
Pappa brukar ha plockat ut några gåvor till oss ur sitt förråd … ni kan inte ana vad grejer han har samlat på sig genom åren … Sedan gör han en hel liten show av överlämnandet … liiite spännande ska det vara … innan han ger oss … som så så lägligt fyller år nästan samtidigt i februari … presenterna.
Han hade noga gömt ett paket under en handduk den här gången och alltihop släpade han med sig på sin rullator …När vi satt där … förväntansfulla… plockade han fram ett mynt och så fick vi singla slant om vem som skulle få välja först.
Det blev Syster Yster som vann och fick börja välja och valde en fin liten blåvit Ming-skål som stod på en liten träställning och som låg i en trälåda som Skatan alltid sneglat åt och önskat att hon skulle få någon gång.
Skatan fick två fina små blåvita fat … och blev förstås jätteglad … men den där trälådan … den där trälådan … *suck*
När Satan uttryckte sin stora förtjusning av lådan sa Syster Yster genast att … ja, den kunde hon få … den behövde hon inte … och Skatan höll igen lite med sin glädje så att inte Syster Yster skulle ångra sig men packade i alla fall ner de små faten i lådan … och nu är den här hemma och hennes …
Tänk att en gammal låda kan väcka så mycket känslor … hon har älskat den här sen hon var barn … Och är den inte vacker så säg …
Skatans tankar 
Det är så mycket roligare att få medan de lever och de själva fått välja ut vad de vill ge och man inte väntar till det är dags att ärva…men ibland kommer livet emellan eller kanske man ska säga döden och föräldrarna lever inte så länge som de tänkt.
Sakerna med sentimentalvärde är ju de som betyder mest…inte de som kostar mest. Så är det för mig i alla fall.
… och så är det för mig. Den där kinaburken har jag haft ett gott öga till ända sen jag var liten …
Kram!
Bra du sansade dig! Lådan är underbar och nu är den hemma.Blev helt enkelt rätt.
Kram
Ja-a … det blev så rätt så rätt …
Kram!
Vi har alla; Alla dessa symboler!
… och som kan betyda så olika för oss också. Dessa symboler. Jag har alltid älskat den där fina röda Kinalådan medan min syster inte är den ”samlande” sorten och står ”friare” till saker och ting. 🙂
Kram!
Jo den lådan var jättefin. Jag har också lite dragning åt skrin och lådor kanske mer än själva innehållet. Vi har ju inte hittat vårt skrin ännu tyvärr men rätt vad det är så dyker det upp på någon loppis eller auktion.
Hoppas du kommer upp nu i mars för jag har i så fall en överraskning åt dig som jag ska skriva mer om sedan
Visst är den fin …
Förr eller senare kommer vi hitta vårt skrin … och då kommer DET vara alldeles rätt. Det är jag säker på.
Jag kommer gärna upp till dig nu i mars och har skickat ett meddelande på FB om olika tider som kanske kan passa. Åååh vad kul det ska bli att ses igen.
Kram!
Jag förstår varför du ville ha den!
Verkligen fin, unik.
Kram
Jovisst är den fin … och väcker de där barndomsminnena som är så roliga att ha kvar …
Kram!
Hej, Eva!
Fyller du år idag? Eller har jag redan grattat dig? Minnet sviktar…
Klart att lådan är eftertraktad och innehållet var då inga dåliga gåvor 🙂
Roligt att ni båda blev nöjda!
Så trevligt din far hade ordnat med presenterna, jättekul! Halva nöjet är ju förväntan 😉
Ha det gott vännen! Kram, Agneta
Hej Agneta! Nej jag har fyllde redan när vi var i Thailand men min syster som fyller i mitten av februari och jag brukar bli firade av pappa för det mesta på hennes födelsedag och så ”slår vi två flugor i en smäll”
Pappa bodde i Kina några år på 40-talet och har säkert fått te eller något liknande sänt till sig sedan eller fått med sig i den vackra lådan och den har funnits i hans gömmor så länge jag kan minnas … och nu är den min … och jag är sååå glad för det.
Kram!
Jag förstår varför du ville ha lådan.
Ja, visst var den fin! Tänk att det är så specielt detta med lådor! Kanske är det något som lever kvar från barndomen detta med skattkistor, jag vet inte. Jag är mycket förtjust i skrin och lådor som man kan lägga småpyngel i.
Kram!
Ja jag också … och jag vet flera. Har du möjligen en trälåda med många fack i har du en allvarlig spekulant här … 🙂 … Jag är ute efter en sådan och än har jag inte hittat den.
Kram!