… nu är det bloggingtime
Titta här vad gamla Skatan tar fram:
En liten story och alldeles sann
och inte ett snack uti nattmössan …
Är man så virrig och knäpp som en skata
ska man nog undvika inköp på data
och hålla sig hemma i en vanlig affär
så att det inte behöver sluta så här 🙂
Skatan har blivit lite rund om baken och tänkte inhandla så´na där mirakelbyxor på nätet.
Hon hade hittat en sajt.
Oj så mycket snyggt det fanns … hon tittade på långbyxor och piratbyxor, klänningar och tunikor.
Hon beställde en fin skjorta/tunika och ett par långbyxor … ändrade sig och beställde bara ett par långbyxor.
Samma dag som de skulle ha gäster anlände paketet.
Först packade hon upp ett par byxor … ett par piratbyxor som hon provade.
De satt perfekt … men hade hon verkligen beställt piratbyxor till slut i alla fall … hmm … och så låg ju den där skjortan i också.
Hon som hade för sig att hon tagit bort den från beställningen.
Eftersom Skatan betalar direkt, är en latsork och inte kunde tro annat än att hon glömt vad hon gjort, så kollade hon inte ens ordern eller orderbekräftelsen utan tog glatt på sig skjortan till kvällens bjudning.
Dagen efter låg följande mail i Skatans inbox:
Hej Eva
Vi misstänker att du har fått fel vara från oss, en vara som skulle
till en annan Eva Andersson. Om så är fallet kan Ni höra av Er till oss
så kan vi skicka en retursedel så att Ni kan byta med varandra.
Vänliga Hälsningar
Marie
– Jösses!
– Äsch!
Det var bara att krypa till korset och erkänna vilken knäppskalle Skatan är. Hon mailade alltså tillbaka:
Hej! Oj då. Jag är en vimsig tant (nuförtiden) och tänkte när jag fick mina beställda varor att ... "beställde jag den där tunikan ändå? Vilken tur, vad fin den var" och så använde jag den på kvällens bjudning. Jag reagerade inte heller för att jag fick en piratbyxa istället för en hellång. Och jag tittade inte på ordern eftersom jag skulle ha bjudning samma dag. Hur göra? Jag kan ju inte returnera blusen eftersom jag har använt den. Byxorna är jag nöjd med också och tänker beställa ett par långa också. Kan jag på något vis behålla produkterna och faktureras det som tillkommer och att ni skickar nya varor till den stackars Eva Andersson som fått mina långbyxor. Hon stavar för övrigt Andersson med två "s" till skillnad från mig. Jag är djupt bedrövad över att jag inte är mer noggrann och kollade vad jag beställt mot vad jag fick. Hoppas det går att lösa på det här sättet. Hälsningar Eva Anderson Det gick att lösa ... förstås ... allt går utom nyfödda barn ... (Nej nu tror Skatan hon får spatt ... det här förbannade redigeringsprogrammet i WP har löpt amok igen ... och uppför sig precis som det vill. Hoppas ni kan läsa) och Skatan fick följande mail till svar: Hej Eva Det var kul att höra att Ni tyckte om kläderna. Självklart kan Ni behålla de varorna så skickar jag bara en faktura på dem. Jag skickar även ett par långa byxor som Ni har beställt tillsammans med fakturan. Jag hoppas det bli bra för dig? Jag löser med den andra Eva så att hon får sina saker också. Tack för allt och förlåt för strulet från vår sida. Vi hoppas att Ni får en fortsatt fin Midsommar. Vänliga hälsingar Marie Slutet gott, allting gott ... och så fick några sig ett gott skratt på köpet. :)
Vilken underbara historia från verkligheten! Den gjorde faktiskt min dag 🙂 Verkligheten kan faktiskt överträffa dikten…
Kram
Det löste sig ju jättebra alltihop. Tänk att två Eva Anders(s)on kan vara så lika i både klädsmak och figur. En riktigt härlig historia!
Kram, Ingrid
hi hi hi fast det var värre med mig som ropade in en gammal stor kista på auktion av bara farten. Precis som om inte jag har nog med gamla kistor och skrin som jag vill bli av med. Tokiga är vi båda två. Hoppas att byxorna sitter bra i alla fall. Jag kanske kan lägga mina gamla kläder i min kista eller sälja den på loppis. hi h h
ha, tänk att det finns en till som har samma smak. Kul
mw
Jo visst är det kul … om med samma namn dessutom (fast med två ”s” då i Andersson). Kram!
Hej och hå så det kan gå. Det blev ju bra till slut ändå. Och att ni båda hade samma storlek?
Otippat 🙂
Kram
Ja just det … hej och hå så det kan gå … när man (för tillfället får jag hoppas) inte har alla hm hm hemma. 🙂
Kram!