De for till Fano för att äta glass, handla maten, gå på restaurang och äta skaldjur, flanera på strandpromenaden och en kväll gå på tivolit La Luna.
Där fanns det Lustiga Huset med speglar, labyrinter, trappor som var helt omöjliga att ta sig upp för och golv som rörde sig i vågor eller av pålar som rörde sig upp och ner och som man skulle balansera på.
Dit in ”lurades” Skatan.
Det var en skräckupplevelse som slutade i det offentliga.
Avslutningen … balanserandet på pålar följt av en sån där Marilyn Monroe-vind underifrån … roade en stor publik.
Inte minst Skatan själv. Hon skrattade så hon höll på att kissa på sig.
De andra åkte också karuseller, slänggungor, åt sockervadd, körde radiobilar och hoppade på studsmattor.
Skatan nöjde sig med Lustiga Huset förutom att hon inmundigade något slags is-glass-kaffe i stora lass för att lugna ner sig. Hon hade fullt upp med att titta på de andra.
De hade alla verkligen hur kul som helst.
Stora som små.
Italienarna kan verkligen konsten att ha roligt. Vi har mycket att lära där vi stela svenskar
Vilken härlig kväll för er alla! Själv avstår jag dock karuseller numera… Min kusin med familj hyrde ofta i Fano när deras barn var små…
Kram
Liknande Gröna Lund ,sådant klarar inte jag av längre. Tur en har minnen kvar. Barn älskar sådant. Och det vet de som anordnar nöjesparker. Vilket land man än är i. Eller hur !
Tänk en familj med sex-åtta barn så dyrt det kan bli.
Fina fjädern och vacker bakgrund är nytt.
Kram Mi