Skatan har varit i Stockholm med Skåningarna under två härliga, intensiva dagar (och nätter).
Hon har aldrig förr i hela sitt liv shoppat på det här sättet. Själv har hon förstås inte lyckats köpa mer än ett par kängor men hon har följt med Karin, Ida och Johanna in och ut ur affärer.
De hann faktiskt med en sväng till pappa också … som blev sååå glad att träffa sina långväga barnbarnsbarn.
Skatan hade anlänt Stockholm i god tid och hann med en andra frukost på Vetekatten innan hon mötte upp vid tåget. När de försökte slinka in dit på eftermiddagen fullastade med påsar och med trötta, svullna fötter var där knöfullt med folk. Inte ett enda bord var ledigt. De fick finna sig i ett mindre ”mysigt” ställe att slå sig ner på.
De resonerade om vad de skulle hitta på att göra på fredagkvällen och Skatan kom på idén att … kanske, kanske … kunna få ett bord på Golden Hits, en restaurang där serveringspersonalen inte bara serverar utan showar mellan rätterna och där det serveras en god trerätters middag.
Och det visade sig vara en god idé … både maten och showerna var bara sååå bra.
Det var visserligen åldersgräns (25) på Golden Hits men de lovade att gå efter showen och inte fortsätta på nattklubben och inga problem när både mormor och mamma var med . 🙂
Vilken kväll det blev … en showkväll som hette duga och med riktigt, riktigt god mat … riktigt riktigt god.
Det var tur att maten var god där på Golden Hits för lunchen de hade ”intagit” på ett ställe i en galleria var allt annat än just det. Johanna fick en soppa som smakade diskvatten (som Skatan kan tänka sig att diskvatten smakar i alla fall och när de klagade vågade servitören inte ens smaka och Johanna kunde absolut inte tänka sig en ersättningsrätt ). Skatans sallad var också den under all kritik.
Och så … när de var på väg att gå … kom det fram en liten tant … prydligt klädd … och frågade om Skatan inte skulle äta färdigt. När Skatan svarade nej frågade den lilla tanten om hon kunde få maten som var över. Visst, sa Skatan men så kom servitrisen och den lilla tanten blev så rädd så hon stack. Det är förfärligt hur det har blivit. Att små tanter är så fattiga och utan pengar till mat att de försöker få tag på rester från restauranggäster som inte ätit upp den dåliga maten. Och bli bortkörda … verkade det som.
På lördagkvällen var de rejält trötta och hungriga och kände inte till någon restaurang i närheten av hotellet som de visste var bra. Efter att ha lämnat in alla påsar och inköpta prylar på hotellet gick de ut på måfå och hamnade på en liten spansk restaurang som visade sig vara helt OK … eller ja, bra. Mycket bra. Med känsla för både service och god mat.
Efter maten var de så trötta och mätta och belåtna att det blev hotellrummet med godis och Så mycket bättre för skåningarna och sängen och en bok för Skatan. (Att Skatan var tröttare än trött kunde ha något att göra med att hon natten före inte sovit så bra och t o m ramlat ur sängen (80 cm bred … den kan inte ha varit mer än 80 cm bred) 🙂 )
Och det blev natt och sedan morgon och första advent och ännu en dag och frukost … och vilken frukost sedan. Inga bilder i världen kunde göra den rättvisa så det blev inga heller. Jo, en … den portion som Ida lade för sig och åt upp.
Denna första advent blev det tidig frukost för en sömnig skara. Tidig för att skåningarna skulle kunna äta i lugn och ro och sedan hinna med tåget … som skulle tuffa söderut redan vid niotiden .
Trodde de ja … 😦
Ett o m f a t t a n d e elfel gjorde att alla tåg var försenade och skåningarna kom först iväg en och en halv timme efter den rätta avgångstiden.
Skatan vinkade av dem, gick tillbaka till hotellet och hämtade sin packning för att åka bussen hem till Nyköping.
Och glömde kvar sitt enda inköp på hotellrummet … de nya kängorna 😦
*suck*
Men ”shit the same” … två härliga dagar tillsammans med Karin och barnbarnen från Skåne … det fick i alla fall Skatan. Och så har hon ”lärt sig” att shoppa på köpet.
Skatans tankar 
Det låter som en alldeles underbar och händelserik helg! Att inte kängorna kom med hem löser sig väl på något sätt.
Kram, Ingrid
Ja det var en underbar helg tillsammans med skåningarna som jag ju inte träffar så ofta. Kängorna hämtar jag på torsdag då vi åker upp till Stockholm igen. Och jag har fått bekräftat att de verkligen fanns kvar på hotellrummet. Kram!
Vilken härlig dag! Så roligt för din pappa att träffa barnbarnsbarnen! Så vuxna tjejerna har blivit. Tiden går 🙂
Kram från mig och Brasilien!
Jag förstår vilken känsla det är att få komma till Brasilien och träffa Sonen där han är … Vad roligt att du kom iväg. Tiden går så fort, som du säger, så det gäller att ta tillfällena i flykten att vara med varandra. Vi hade verkligen en härliga dagar … Kram!