sker onekligen i detta iskalla hus.
Iskallt men mysigt med sin kamin , härliga tak och golv och allt som hör en gammal skånelänga till …. och tjocka täcken i sängen.
Men det spökar.
StinaFina känner det … och Skatan känner det och Mannen är inte helt avvisande längre till misstanken om något konstigt.
Inte efter det här:
Köket har en skänk med spegel och hylla. På den skänken står det tre glas långt in från kanten
.
Vid sängdags skulle Skatan hämta ett glas vatten från kranen i köket och tände inte lampan för det finns nattlampor i fönstren … stjärnor och stakar
När hon var framme vid kranen hörde hon ett braaaak bakom sig och strax efter Mannen röst:
– Vad var det? Tappade du nå´t?
Skatan tände lampan och såg sig omkring …
Det fanns ingenting på golvet som kunde åstadkomma den smällen …
men så såg hon …
Ett av de tre glasen måste ha lyft för att landa upp och ner på bänken nedanför … helt och oskatt.
När Skatan satte det på sin plats igen och pilat in till sängen och Mannen och StinaFina hade de fått sina aningar besannade.
Det måste spöka här i Ovesholm
Uhu! Så spännande!
Klart att det gör. Det hör väl till att andevärlden vill visa att dom finns i närheten och tar hand om er den tid ni vistas i det huset. Känns som en vänlig energi så ni kan sova tryggt och lugnt.
Jag tror inte att det är ett spöke utan det är nog någon tomte som varit i farten. Ställde du ut någon grötskål på julafton? Om inte, så har du en förklaring där. Det är en sur tomte som varit igång!
Kram, Ingrid
Så kan de va i gamla hus, någon vill ge sig tillkänna, säkert vänligt sinnad. Ha en fin dag. Åse
Vissa saker känner man bara på sig… Hoppas det inte blir alltför spöklikt!
Kära Skatan, spöken eller inte. Känner mig lite som ett spöke – så dålig har jag varit på att läsa bloggar i år. Men i år ska det läsas och skrivas mer. Så det så! Ett underbart 2015 önskar jag dig!!