10 Replies to “… är ingen”

  1. Då kommer osökt frågan. Vem är jag? Att vara sig själv kanske kan vara svårt när man inte riktigt vet vem man är själv. När jag var ung var det nog så, man sökte sin identitet och visste inte riktigt. Nu tror jag att jag vet vem jag är och vågar vara mig själv faktiskt men vägen dit kan vara lång faktiskt.

    1. Ja det är det jag har utvecklat i mina kråk/skatfötter i dagboken … att man har en kärna av ”sig själv” men att man växer och förändras och utvecklas och är kanske inte densamma som för tio, tjugo eller trettio år sedan. Jag är mer mig själv idag mer oföränderligt mig själv i alla sociala sammanhang.
      Tror jag … hoppas jag.

      Kram!

    1. Precis … det skrev jag i jag-ballongen … att jag under resans gång … och fortfarande är någon … många gånger ”flera” … jag har utvecklats men kärnan är densamma …

      Kram!

  2. Jag håller med Znogge, alla är vi någon, på gott och på ont!
    Vilka vi sedan utvecklas till beror helt på arv, miljö och omständigheter.
    Kram, Ingrid

    1. Precis Ingrid … så ser jag det också. Vi är inte ett beständigt jag … men har en kärna. När vi ser på oss själva utifrån kan vi se färändringen/arna … Det ena jaget har inte varit mindre sant än det andra. Nu är det ju inga jätteskillnader förstås.
      Däremot har jag med åren blivit mer ”den jag är” i ALLA sociala sammanhang, vilket troligtvis beror på att jag tillskansat mig en smula mognad i alla fall.

      Kram!

  3. I livet bär man många roller och beter sig någelunda olika i de olika rollerna. Men i grunden är man sig själv, det finns en kärna. Det jag menar är att jag är inte samma therese i mötet med svärmor som med mina kompisar 🙂 men jag är ändå samma.

    Och jag är inte samma person som för tio år sedan. Men ändå, kärnan är där! Nån gång blir det en blomma. Som sen får knoppar som sen gror igen!

    1. Det är det här jag vill säga med min ballong … vi är densamma men … förhoppningsvis … visare i kärnan efter att ha lärt av livet … Däremot visar vi upp vårt jag lite oika beroende på vem vi möter och umgås med. Utan att för den del vara falska …

      Det är spännande vad ett enkelt citat kan sätta igång …

      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s