Klockan blev fyra, halv fem, fem och Skatan hade inte fått en blund i ögonen. Klockan sex somnade hon och sov en timme …
Hon var som bortdomnad i huvudet men kunde ändå inte sova.
Hade hon bara läst på bipacksedeln eller för den delen på medicinkartongen hade det inte hänt.
Du får inte dela, tugga eller krossa tabletterna. Om tabletterna delas, tuggas eller krossas kan detta leda till absorption av en eventuellt dödlig dos av oxikodonhydroklorid (se avsnittet ”Om du tagit för stor mängd av Targiniq”)
Skatan skulle börja med den smärtstillande medicinen som ”hennes” neurolog skrivit ut åt henne redan i måndags men som hon inte vågat börja med. Hon är livrädd för smärtstillande starka mediciner och den här är en opioid (som morfin ungefär) och nu skulle hon vara försiktig tänkte hon. På Apoteket hade de ju t o m tankar om det verkligen var rätt medicin som läkaren skrivit ut.
– För Restless Legs???
Och en sak hade hon i alla fall läst på bipacksedeln som ökade på hennes försiktighet:
Ta inte Targiniq
- om du lider av svår lungsjukdom som hör samman med sammandragning av luftvägarna (kronisk obstruktiv lungsjukdom eller KOL)
Nu lider ju inte Skatan av SVÅR lungsjukdom … men ändå.
Så för att vara på den säkra sidan och ta det lilla lugna delade hon en tablett och tog den vid åttatiden på kvällen och så tog hon den andra halvan vid halv tolv efter att ha sett färdigt en film.
DÄREFTER läste hon bipacksedeln lite noggrannare.
Och fick hjärtat i halsgropen. (Varför litar hon inte bara på ”sin” neurolog och gör som han säger … *suck*)
Hon ringde 112 som det där avsnittet ”Om du tagit för stor mängd av Targiniq” rådde henne och blev kopplad till Giftinformationscentralen som funderade ett tag, rådgjorde med kollegor och slutligen tyckte att hon skulle uppsöka sjukhuset.
Då hade Skatan hunnit bli lite lullig …
Som tur var för annars hade hon väl dött av rädsla …
På Akuten tog de emot Skatan och lugnade ner henne och mätte syrehalten i blodet och sa att hon fick vara kvar över natten om hon kände sig orolig med läkaren bedömde det inte som alarmerande eftersom dosen var låg så Skatan åkte hem igen med den trötta Mannen.
Och sen sov hon som sagt inte en blund.
Idag känner Skatan kommer det att bli en borttappad dag … Hon kommer säkert sova bort halva och den andra halvan kommer hon vara så tung i huvudet av ”baksmällan”.
Så kan det gå …
Sens moral: Tänk efter före … ALLTID
Skatans tankar 
Men vilken otur 😦 Skönt att det ändå gick bra. Men man inser onekligen vikten av att läsa bipacksedeln och följa den…
Kram och krya på knoppen nu!
Men vilken tur att det ändå gick bra!
Och hoppas att nån gång får bukt med dina rastlösa ben..
Stora kramen
Monkan
Ett mycket bra råd – Tänk efter före!
Tur att det gick bra den här gången.
Kram, Ingrid
Tur att det gick bra! Jag har också lärt mig det där den hårda vägen. Jag fick penicillin för urinvägsinfektion en gång och min mamma sa: ”Ja, det där är en sådan där du ska ta tre gånger om dagen.” Man ska inte alltid göra som mamma säger visade det sig. När jag läste på etiketten (efter att ha kommit hem från andra vändan på sjukhuset eftersom jag trodde att jag skulle dö) stod det tydligt och klart att medicinen skulle tas TVÅ gånger om dagen.
Nåja, av skadan blir man vis.
Var rädd om dig!