Skatan är så nedbruten så hon orkar nästan inte skriva det här inlägget.

Hon är så oerhört besviken på ett löftesbrott som hon nästan hade på känn skulle komma …

Så jublande glad som hon var då … lika ledsen och arg och besviken är hon nu.

Hon får ingen ateljéplats på Bryggeriet … en gammal vän dök upp och plötsligt bröts löftet som  visade sig vara lika hållbart som en taskig tändsticka som bryts av och slocknar direkt efter den tagit fyr  …

Hej Eva!
Jag är uppriktigt ledsen men jag måste säga nej till dig angående målarplatsen! Det är en lång historia
som handlar om att jag för två år sedan började leta efter en keramiker som kunde dela verkstan med mig.
I februari i år gav jag upp den tanken och började bolla idéer med olika människor och kom fram till detta med
målarplatser. I förra veckan dök en gammal kompis upp som jag känt länge men inte hade en aning om att
han hade hållit på med keramik för länge sedan och nu ville ta upp det igen. Vi började prata om det här med
lokaler och att vi skulle kunna dela min verkstad och det slutade med att jag fick ett mycket fördelaktigt förslag
som jag bara inte kunde säga nej till.
Det är svårt att skriva till dig och berätta det här för jag förstår naturligtvis att du blir oerhört besviken!
Det enda lilla tips jag kan ge dig är att det ibland finns lediga målarplatser i Rosa Huset där Teater Sörmland
håller till. Du kan ringa 070 828 87 96 och höra hur de har det, om det är fullsatt.
Annars kanske du kan ställa dig i kö. Det känns lite torftigt att bara ha detta att erbjuda!
Ja livet har sina kringelikrokiga vägar som ibland leder någon helt annan stans än man anade.
Önskar dig allt gott och hoppas ändå att vi träffas i något målarsammanhang.
Hälsningar
xxxxxx

Så var det med det …

Ja … så var det med det