Skatan är så nedbruten så hon orkar nästan inte skriva det här inlägget.
Hon är så oerhört besviken på ett löftesbrott som hon nästan hade på känn skulle komma …
Så jublande glad som hon var då … lika ledsen och arg och besviken är hon nu.
Hon får ingen ateljéplats på Bryggeriet … en gammal vän dök upp och plötsligt bröts löftet som visade sig vara lika hållbart som en taskig tändsticka som bryts av och slocknar direkt efter den tagit fyr …
Hej Eva!
Jag är uppriktigt ledsen men jag måste säga nej till dig angående målarplatsen! Det är en lång historia
som handlar om att jag för två år sedan började leta efter en keramiker som kunde dela verkstan med mig.
I februari i år gav jag upp den tanken och började bolla idéer med olika människor och kom fram till detta med
målarplatser. I förra veckan dök en gammal kompis upp som jag känt länge men inte hade en aning om att
han hade hållit på med keramik för länge sedan och nu ville ta upp det igen. Vi började prata om det här med
lokaler och att vi skulle kunna dela min verkstad och det slutade med att jag fick ett mycket fördelaktigt förslag
som jag bara inte kunde säga nej till.
Det är svårt att skriva till dig och berätta det här för jag förstår naturligtvis att du blir oerhört besviken!
Det enda lilla tips jag kan ge dig är att det ibland finns lediga målarplatser i Rosa Huset där Teater Sörmland
håller till. Du kan ringa 070 828 87 96 och höra hur de har det, om det är fullsatt.
Annars kanske du kan ställa dig i kö. Det känns lite torftigt att bara ha detta att erbjuda!
Ja livet har sina kringelikrokiga vägar som ibland leder någon helt annan stans än man anade.
Önskar dig allt gott och hoppas ändå att vi träffas i något målarsammanhang.
Hälsningar
xxxxxx
Så var det med det …
Ja … så var det med det
Skatans tankar 
Vad tråkigt…Stor kram till dig ❤
Ja det var verkligen tråkigt. Jag blev så innerligt glad när jag fick platsen och lika ledsen är jag nu. Hoppas bara jag hittar en annan plats …
Kram!
Med risk för att använda en sliten klyscha – det kanske var lika bra. Något bättre alternativ kan vänta runt hörnet! ge inte upp vännen!
Varma kramar
Nej jag ger inte upp … men är väldigt besviken. Att få en målarplats där … på Bryggeriet (där min svärfar var den siste bryggaren innan det lades ner som bryggeri) hade varit toppen. Med utsikt över strömmen i Nyköpingsån och allt … Nu ringer jag som en galning på numret jag fick som tröst och hoppas på napp.
Kram!
Jag förstår verkligen hur besviken du blir för jag vet ju hur du gladde dig åt det där. Det är bara att hoppas att det andra stället ger dig bättre napp. Jag är också besviken idag. Trodde min bil skulle bli klar idag men icke nicke nej. Nu har jag fått lift här och är återigen bil-utta. Jag skulle ner på Håsjögården ikväll men vet inte om jag ids gå ner till byn i surleran på vägen. Ingen bra dag för oss idag då. Vi får hoppas att morgondagen blir bättre
Vi får hoppas på det, Skogsnuvan, att morgondagen blir bättre … fast jag är fortfarande så himla besviken även om jag kände på mig att hon som skulle hyra ut platsen egentligen inte ville ha mig där. Det lyste liksom igenom i mailet hon skickade om att jag fått en plats. Och så blev det så … Så djäkla fräckt egentligen. Nu har jag pratat med en kille i Rosa Huset och han skulle se vad han kunde göra. Det fanns inga platser lediga men många använde inte sina så ofta och han skulle fråga om någon av dom kunde tänka sig lämna sin plats till mig … eller låna ut den ett tag. Håll tummarna!
Kram!
Nej, vad tråkigt! Förstår att du är nedbruten, du som glatt dig. Det lät ju jätteroligt till och med så här på håll, så att säga. Hoppas att de har plats åt dig på det andra stället!
Ja det hoppas jag också … Hoppet är ju det sista som dör … ha ha … men visst blev jag oerhört besviken. Jag hade verkligen glatt mig.
Kram!
Ocg aldrig får man var glad ! margareta
Nej … men nu har jag pratat med Rosa Huset och det finns hopp … även om det är litet finns det hopp.
Kram!
Så tråkigt! Jag vet ju hur lycklig och förväntansfull du var över att har fått en egen målarplats. Men så är livet. Upp som en sol, ned som en pannkaka!
Varm tröstekram!
Ja jag var verkligen glad för den här platsen … men man ska inte gråta över spilld mjölk. Nu är det som det är och jag har redan talat med Rosa Huset och det finns ett liiitet hopp att jag kan få en plats där. Den är ju inte lika fin som den gamla men ändå …
Kram!
Hejsan, Eva!
Det tycks ju ordna sig med en plats för dig på annat ställe som tur är.
Livet har sina kroka vägar och åt det kan vi inget göra.
Lycka till nu med måleriet!
Varm kram, Agneta
Den andra platsen är långt ifrån klar. Allt hänger på om någon vill ”hoppa av” eller låna ut sin plats till mig under en period … Men hoppas kan man ju alltid.
Kram!
Grrr…. vilka falska månniskor det finns som inger förhoppningar, brukar tänka att det finns en mening med allt:) kram
Ja man får hoppas på det … att det är meningsfullt i slutändan.
Kram!
Det var bland det sämsta som jag har hört! Har man kommit överens om en sak muntligt så är det baske mig det som ska gälla. Den enda fördelen med detta är kanske att en människa som man inte kan lita på mer än så är ingen människa man ska ha affärer ihop med!
Hoppas att det ska ordna sig ändå…
Kram
Det konstiga är att jag nästan läste in i hennes svarsmail om att jag skulle få platsen att hon egentligen inte ville ha mig där. Jag sa det till Mannen som sa att jag överreagerade och tolkade in känslor som inte fanns. Men läs själv … Visst låter det som hon erbjöd platsen med ”armbågen”:
”Hej och Glad Påsk! Igen!
Du är faktiskt först så då har du en av platserna!
Folk firar väl påsk och läser inte så mycket just nu på mailen.
Vi får höras om det praktiska så småningom.”
Kram!
Håller med. Det finns en underton i svaret som känns så där…
Dålig stil i vilket fall som helst och jag förstår din besvikelse 😦
Kram
Ja … fast nu försöker jag hoppas på Rosa Huset eller ett röd länga på Bryggeriområdet som också lär ha målarplatser. Jag ska ringa kommunen imorgon. Har fått tipset från Carl Wellander …https://skatanstankar.com/2013/03/11/konstrunda/
Kram!