…heter en ny tidning som fick Skatan att på allvar inse att någon författare kommer hon aldrig att bli.  Hur många skrivarkurser hon än deltar i.

Den första skrivarkursen var för författaren och musikern Jan Sigurd på Fridhems Folkhögskola i Svalöv, Skåne.

Inte ens för sig själv erkände Skatan att hon någonstans, längst inne i hjärteroten, närde en dröm om att bli författare. Hon sa … både till sig själv och på kursen  … att hon gick den för att förfina sitt bloggskrivande. Vilket  var och har förblivit huvudorsaken. Men ändå …

Skrivarkursen på Fridhems Folkhögskola  var omtumlande och fantastisk och Skatan fick lära sig se vad som är allra mest grundläggande och vad som   behövs för att nå ut med sina känslor och tankar litterärt.

Och pröva sina vingar, sin skatpenna.

Det är inte bara att ha talang. Det gäller att bruka den också, att ta fram den, att finmejsla den, förfina den och att hitta sin alldeles egna ton och berättelse.

Och det gäller att skriva, skriva, skriva …

De som gått kurser förstår att alla de ”knep” som lärdes ut har gått in genom det ena örat och ut genom det andra på Skatan eller ligger gömt så långt in det går i minnenas garderob. Hon har i alla fall inte plockat fram dom.

Så anmälde hon sig och påbörjade en skrivarkurs för Ann Ljungberg, skrivarcoach och lektör. Skatan fick materialet, sköt det framför sig … fortsatte med sitt bloggskrivande  och puttade skrivarkursen ännu lite längre framför sig. Tiden gick … hon fick dispens (lite utsträckt tid) och  skrev slutligen det första brevet och fick svar …

Det var det det.

Ännu en skrivarkurs ligger i strartgropen för Ann Ljungberg … en skrivarkurs för bloggare …

Men så läste Skatan den nya tidningen Skriva …

Under rubriken Motivation och Vems är dina mål? läste Skatan en text som fick henne att verkligen förstå , ja, inse, att någon författare kommer hon aldrig att bli. I artikeln uppmanades hon att fråga sig om Målet för skrivandet verkligen var hennes eget mål … inte förväntningar från någ0n annan/andra … och så skulle hon skriva Den smärtsamma listan.

Ta ett pappersark och skriv överst en sammanfattning av ditt mål /…/ Under målet skriver du ”Jag vill nå mitt mål eftersom:” och lista därefter minst femtio anledningar, riktiga anledningar till att du vill klara av din utmaning.

/…/

/…/

Som sagt, uppgiften är simpel – men inte lätt! Femtio skäl är många om man inte är sugen.

/../

Eller så upptäcker du att målet inte bottnar i din inre motivation. Så skit i det då. Använd din energi till något annat – läsa, skrivar bara för det är kul, vika origami – något som du faktiskt vill göra.

Skatan är inget författarämne … så är det bara. Hon är en läsare, och läser, läser, läser …och skulle hon skriva lika mycket /ofta som hon läser så …

Men Skatan älskar att skriva … också. Men inte strukturerat med tankar och finesser. Hon är en Dagboksskrivare, Bloggare … Citatsamlare  … Skrivare.

Hon kommer aldrig att skriva romanen om att vara en marginaliserad äldre kvinna eller romanen om samhällets syn på ensamstående kvinnor som blev med barn … Om sin egen rotlöshet … trots allt … Om …

Annat än för sig själv.

För  hon är ingen författare. Ingen blivande författare heller.