M.I.L.F (Mothers I Like to Fuck) eller F.I.L.F. (Fathers I Like to Fuck) skärskådas ordentligt i Britts betraktelser.
G.I.L.F. står då för Grandmothers I Like to Fuck).
Det var när Skatan var vaken i morse långt före gryningen och surfade runt lite på nätet som hon hamnade hos Britt som i sin blogg … som sagt … betraktade ovan fenomen och Skatan kom osökt att tänka på en händelse i det förflutna. En händelse tillsammans med Margith … förstås … som fortfarande får henne att dra på mun … ja … skratta högt.
Hon besökte alltså Britt och läste om de här spännande avarterna ??? … eller … tja, i alla fall hör såna här attraktioner kanske inte till vanligheterna. Attraktionerna kanske finns där, fantasierna … men inte att ”leva ut” dom så att säga …
Så här var det:
Margith och Skatan var på Roskildefestivalen i Danmark när Bob Dylan var där … hon tror året var 2001 och både Margith och Skatan var 50++ och de var båda ”Grandmothers” .
Vi stod i kön… fick våra band… strövade kring och njöt av atmosfären… lyssnade än här och än där… Slog oss ner i grön-hmmm-gräset med öl och skaffning och hamnade alldeles bredvid ett gäng motorcyklister (troligtvis) iklädda skinnbyxor, västar, med tatuerade armar, snusnäsdukar runt renrakade skallar, bergsprängare och ölburkar och … ja ”grymma”…
Skatan är en mycket spontan människa, speciellt när jag är lite ”upprymd” som jag naturligtvis var… såg att en av killarna hade en tatuering på armen med ordet *MOTHERFUCKER* .. Oj tänkte Skatan… lutade sig framåt för att riktigt kunna se… och viskade konstlat ”inbjudande” till grabben: ”Are you a GRANDMOTHERFUCKER too?” . Margith/Magritte höll på att ramla omkull (men hon satt ju redan) och vääste. Tyst! Är du inte riktigt klok? Och hon hade faktist rätt…. Grabben hade ingen humor… Han blängde bara på mormor Skatan, the grandmother, med avsmak… och vi flyttade oss något diskret lite längre bort…. men se´n skrattade vi så vi höll på att dööö…. (citat från Skatans Tänk: Roskildefestivalen)
… och detta … Betraktelsen hos Britt och dess följdverkan …. fick Skatan att än en gång ha roligt tillsammans med Margith … och riktigt skratta igen.
Men den här gången alldeles för sig själv.
– Åh … 🙂 … Margith … vad mycket kul vi hade!
Läs även andra bloggares åsikter om F.I.L.F., G.I.L.F., M.I.L.F., Roskildefestivalen 2001