Andra söndagen i Advent 2011

Påpälsad för Morgonrundan med StinaFina

Solen lyste i kapp med lövkojorna men det var kallt … ingen snö …

Skatan lyssnar på Jeanne Moreau i Le Tourbillon … om och om och om igen …

Hon älskade den filmen … hon älskar den filmen …

Nu är det möte i Bostadsrättsföreningen Villa Skogsberg … *suck*

Hej då!

 

Kepsen

Psst … blippa på bilden så sjunger Jeanne Moreau för dig …

Ända sen Skatan såg filmen Jules och Jim på 60-talet har hon velat ha en kepa som Jeanne Moreau hade  i rollen som Catherine /Thomas … (Skatan tror Jeanne Moreau kallades  Thomas i filmen när hon var klädd som man i de där bylsiga kläderna och kepsen)

Nuu har Skatan äntligen funnit sin kepa  … med inte riktigt samma stuk men hon  får se vad hon kan göra framöver. Hon får fixa och stuka till den lite … tills den  blir riktigt bra …  riktigt rätt.

Bland annat måste hon ju ”frigöra” skärmen … det är ett måste  för att få det rätta härliga kepa-stuket …

Skatan älskar redan sin nya gubbkeps.

Sextiotalet var Skatans tonårsdecennium .Då lekte livet på ytan. Men då  skulle man också ”finna sig själv”. Som ni alla kan se var Skatan aldrig en Brigitte Bardot-  eller Jeanne Moreau-typ.

Brigitte Bardot

Skatan var smal som en pinne … och så var det det där med näbben …

Hon var androgyn och spelade på det … hade alltid kortkort hår, var för det mesta svartklädd och svår och långt ifrån en femme fatale …eller ljuv ängel …

Skatan hade många vänner både killar och tjejer men ingen pojkvän. Hon var för det mesta det femte hjulet under vagnen. Hon var ju kul och fick alltid hänga med … men som flickvän … nja …

Skatan var ju varken kvinnlig,  ljuvt söt eller hade plutmun 🙂

Sedan kom Twiggy-eran  och räddade Skatan … och hennes typ 😛 

Det var först på sin första språkresa till England som femton-sextonåring som hon blev besvarat förälskad. Han var fransman … och hette Patrice …

Och på den vägen var det …

Skatan har alltid ”platsat bäst” utomlands …

Efter Patrice … kom några svenska pojkar … en av dem ”hopplös” så Skatan blev ”deporterad” till Frankrike där det blev en fransman till,  Frédéric … Och så hem  till Sverige igen … Mannen  kom in i Skatans liv … men tillbaka i La Douce France blev det en tvekamp inom Skatan mellan just  Frédéric och Mannen … hon vacklade, hon tvekade och … ni vet redan slutet på historien.

Mannen vann …

Det var en lång historia om en keps´betydelse för självbilden hos en skata som Skatan.