Först … i somras … tappade hon ett örhänge som hon haft länge. Det lila örhänget med alla symboler som Skatan bara älskade …
Och så … igår … tappade hon en av sina ormar.
De hade varit på konstmässan Affordable Art Fair och Art at first sight och Skatan upptäckte i bilen på vägen hem att hon bara hade en orm kvar …
Buuuuu …. Skatan blev verkligen ledsen.
Det är bara ett ting, en grej tänker du kanske … men ändå … de här örhängena var speciella för Skatan … de här örhängena gillade hon verkligen.
Och nu har hon bara ett av varje kvar.
Igår var alltså Skatan och Mannen i Stockholm.
Först uppvaktade de pappa Sten på hans födelsedag. Och som vanligt glömde Skatan att ta bilder.
En bild på den … för hans skull … hissade flaggan blev det i alla fall.
Pappa var som vanligt glad och lycklig där han låg i sängen med choklad runt munnen efter att ha mumsat i sig av brorsans chokladaskpresent. Skatan och Mannen förärade honom äpplen som de fått plocka i Lars´och Gudruns trädgård. Pappa älskar äpplen och har haft äppelträd som han noga skött och beskurit och vårdat i alla de trädgårdar han bott i genom åren. Och så lämnade de fram blommorna från familjen Samuelsson i Skåne … en fin stor rosenbukett. Det var inte den enda buketten som pappa fick den här dagen …på både köks- och skrivbordet stod det vaser med blommor. Det måste kännas fint för en så gammal man som pappa blivit att fortfarande ha vänner i livet … gamla grannar bl a … och barnen och en hel del av deras vänner i sin tur… och barnbarn och barnbarnsbarn.
Och han förhör sig noggrant om alla.
Efter att ha druckit kaffe tillsammans och pratat tog de farväl … Skatan med en puss på den ena av pappas kinder … och så en på den andra. Den andra pussen var från Lilla Blå som fyller år på samma dag som pappa. Då tog han och pussade på sitt högra pekfinger och tryckte det mot Skatans kind …
– Tack, tack … 🙂 … hälsa den där lilla och gratulera tillbaka.
Skatan hade förstås förklarat för pappa vem Lilla Blå var och då sa han också att Skatan måste ha roligt med alla sina nya vänner, ha glädje av dem … vare sig de fanns ”på riktigt” eller inte.
Sedan hade Skatan och Mannen tänkt äta en tidig middag någonstans innan det var dags för Vernissage på konstmässan. De gick till Morfar Ginko, en restaurang nära Mariatorget som en av Lolls döttrar … äger (hoppas nu inte Skatan tar alldeles fel … det kan ju vara sonen också … hmm ).
Men den öppnade inte förrän klockan 17.
Ingen restaurang verkade öppna förrän klockan 17.00.
De velade omkring och åkte slutligen mot öster och kom på att de ju kunde äta på sin gamla ”födelsedagsrestaurang” Cassi på Narvavägen som har världens godaste kött (Ja ja … Skatan veeet att man inte ska äta så mycket kött men några undantag får man allt göra … någon enstaka gång 🙂 . Skatan älskar en blodig biff). Nu var det ju inte någon av dem som fyllde år … men de kunde ju fira pappa så där lite på avstånd)
Mannen på Cassi
Mätta och belåtna begav de sig sedan till Värtahamnen och Magasin 9 och Affordable Art Fair där Galleri Sjöhästen och Hannele hade bjudit till Vernissage.
Och möttes av en lååååång, låååååång kö.
Innan de blev av med bilen hade kön blivit ännu lääääängre.
Och Skatan fick nästan panik.
Skatan glömde … som vanligt … sin mobil i bilen och tog några foton från det hela med Mannens men glömde att ta på det viktigaste … Galleri Sjöhästens monter med de utställande konstnärerna Larissa Stenlander, Tommy T C Carlsson och Lars Ekberg som fortfarande ställer ut sina Schamandjur på galleriet här i Nyköping förresten.
Det var så mycket gallerier, så mycket folk, så mycket tavlor och foton och skulpturer och objekt att det nästan var svårt att smälta och kanske inte Skatans ”grej” ändå. Hon som inte gillar trängsel.
Men en tavla blev det i alla fall … en som Skatan spanat in länge. Inte just den men dess ”syster”. En tavla som Larissa Stenlander målat med en rundnätt kvinna som bär upp en höööög boktrave på sina händer.
Den ser nästan ut som den här … samma tema … men ändå inte …
När Skatan får hem sin målning ska den komma i bild också.
Var så säkra.
Skatans tankar 