Wordfeud

Ni har kanske märkt det. Att bloggen haltar betänkligt … att Skatan känns som … som  … lite frånvarande.

Minst sagt.

Det är Wordfeuds fel. Appen med Alfapet som hon tog mod till sig och hämtade och som blev en ny julglädje som Skatan hänger sig åt tillsammans  med Skåningarna …


Hela tiden.

Och förlorar och förlorar.

Och förlorar.

En enda match har hon vunnit hittills.

En enda.

ORD har hon i mängder … har sällan något enda fel på de där ordtesterna i högskoleprovet.

Till exempel.

Men …

Skatan har förstått att det också rör sig om en vana att se mönster  … vana att lösa korsord, vana att spela Alfapet, vana att pussla … som hon saknar.

Genom hela livet har hon skytt spel som katten skyr vatten. En mindre tävlingsinriktad människa än Skatan har man fått leta efter.

Men det börjar sannerligen ändras på …

Därav denna frånvaro … IRL … och hääär … här på bloggen.

Det krävs nämligen koncentration.

Skatan måste vara  dödstyst när hon spelar Wordfeud …

Hon  koncentrerar sig med stort allvar, försöker kombinera, tänka ut i förväg och bli förbannad när det uttänkta stjälps av motspelarens ord etc etc … När det är hennes tur stannar Skatan upp, tystnar och är inte nåbar för omvärlden IRL en stund.

Var hon än är 😦 … ‘

Var hon än befinner sig.

Det går nog över …

När nyhetens behag har lagt sig … går det över.

OM inte … förstås  … om inte Speldjävulen har gripit tag  på ”riktigt” och hon förlorar sig helt.

Sån´t har man ju hört talas om.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,