Vad Skatan förstår pågår det ett valår hemmavid …

Pågår och pågår,  frågar sig Elin Grelsson.

”Plötsligt förstår jag vad människor som säger sig vara ”ointresserade av politik” menar. Det är alltså det här; blockpolitikens eviga skattestrider och trötta argument som de avser,” förstår Elin … och Skatan instämmer.

”Någonting står inte rätt till i det representationspolitiska systemet, när glappet mellan etablerade partier och väljare är så stort att inte ens den som säger sig vara politiskt intresserad står ut med valrörelsen.Någonting i det politiska systemet har också gjort att själva begreppet ”politik” har reducerats till ett andefattigt gnabbande var fjärde år, som ska leda till medborgarnas röster”, menar Elin också … och Skatan håller med.

Någonstans är ju faktiskt Skatan politiskt intresserad men har gett upp, sjunkit ner i det politiska tjat-träsket och orkar helt enkelt inte lyssna längre …

Johan Hakelius undrar vem som överhuvudtaget vill verka som politiker. Om man är någorlunda funtad.

”En engelsman skrev en gång att hans slutsats, efter lång erfarenhet, var att ingen är lockad att ge sig in i politiken, förutom de socialt eller känslomässigt handikappade” … och

”För egen del lutar jag åt att politikens mest outhärdliga sida är att den sporrar folk att göra sig dummare än de är. Det är, om man tänker efter, en i grunden generös tanke. Jag är beredd att ompröva den”,

skriver han Johan på sitt raljerande men i sanning mitt-i-prick-sätt.

Ne-ej, vem orkar? frågar sig Skatan som ju  e g e n t l i g e n  tycker så mycket om så mycket, sjukvården till exempel och skolan och … och suckar *suck*