Less, less, less

Skatan har sagt det förut så det börjar låta som en följetong. Det kan t o m låta lite tjatigt.

Hon är less på bloggandet. Hon är så less så less så less såååå …

Har t o m tänkt slå igen butiken.

Men … men … så … ja … hon är ju lite nostalgisk, blir förstås tveksam … hon haaar ju hållt på så länge … inte kan hon väl då … osv osv  osv…

Så där håller Skatan på. Heeela tiden.

Och som sagt less är hon och det märks …

Eller hur?

I går när Skatan gick Östra Storgatan fram med sin StinaFina kände hon sig iakttagen …någon stirrade på henne … var det  från huset på andra sidan gatan  som är utrymt för att där ska byggas om/nytt.

Det var någon som glodde på henne i alla fall. Kände hon.  Hon kände de där stickande  ögonen i nacken …

Hon såg sig omkring … och se där … 🙂

Uppe i fönstret stod ju Döden och glodde.

På Ö Storgatan

Skatan vinkade och hälsade  lite lamt … men hen bara stod där och glodde…

Hen vinkade inte tillbaka.

Varsel ?