Fyra bröllop och en begravning…

… hette en så´n där feel-good-film (som jag kanske måste låna… jag har inte sett den själv).

För mig har det inom ett år… varit fyra begravningar och ett …nej … två… bröllop *…

Det är väl så… när man blir äldre…

När jag satt där i kyrkan.. och lyssnade på den vackra musiken… det är alltid  så vacker musik… och sjöng med… högt… i psalmerna, lyssnade på griftetalet och lät blicken vila på de vackra blommorna på och runtom kistan… var det inte bara på Peder, som nu har lämnat oss och  ”gått till den andra sidan” …som jag tänkte på… utan tankarna gick till alla som jag mist… och så tänkte jag på mig själv… mina förhoppningar, rädslor, sorger… ja… mitt eget liv… här och nu… och se´n … kanske… dorren201_500

Prästen talade  … i griftetalet om… att varje liten människa är unik….varje grässtrå…är unikt.  När jag dör lämnar jag ett alldeles eget, unikt tomrum efter mig… som ingen ingen annan kan fylla… jo… men inte på precis samma sätt… eftersom varje människa är bara den människan…helt och hållet ..unik…

 ”Det finns bara en av mig och det är jag Det finns bara en av dig och de är du… ”  

Det tål att tänka på…. att varje liten människa… varje grässtrå… är bara just den människan… det grässtråt…

(Det är Margith som har målat Porten i akvarell) 

* Det var Sonen och Pa som gifte sig…. först i Sverige och se´n i Thailand…

8 reaktioner till “Fyra bröllop och en begravning…

  1. Nog är vi både unika och värdefulla alla envar! Det tål att tänka på många gånger om…

    så vacker bild din vän har målat!

    Kram och god morgon!

  2. Znogge! Ja… Margith har målat många fina akvareller… och akrylmålningar…
    Kram och god middag!

    IronGirl! Hej… och du skall vara välkommen hit 🙂 Tack detsamma… om helgen… att den skall bli jättetrevlig. Kram!

  3. Det är märkligt det där med begravningar, det är så sorgligt, men det kan ändå vara så vackert. Vi har haft ett antal begravningar i släkten i maj och det är så jobbigt tycker jag. Sorgen och saknaden blir värre för mig när våren är som vackrast.

  4. Pruddelutt! För mig med… och alla dessa begravningar har liksom ackumulerats…och … ja sorgen efter t ex min bästa vän Margith slår till igen … med oförminskad styrka… Våren och döden … hör liksom inte ihop… Kram!

  5. Skatan.
    Ja, det är viktigt att komma ihåg hur unika vi är!

    Så vacker Margiths akivarell är!

    Nej, vår och död hör inte ihop, det är svårt att se allt spirande liv, mitt upp i döden.

  6. Ja det var ett fint griftetal. Det finns bara en Peder, en du och en mig. Så sant som det är sagt. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.