Bäst att passa på innan ögonen faller ihop

För det gör de alldeles, alldeles snart. Det är arbetsamt för en gammal Skata att passa två barn under fyra år inomhus en hel lång dag.

Inomhus …

De har varit förkylda och så är det ju ganska kallt (minus femton, sexton grader).

Mannen  åkte tidigt vidare och tog StinaFina med sig … och det var då en himla tur … att jag slapp att ha två hundar att passa på också. Bessie är så gammal och behöver bara släppas ut lite då och då … och hon hade fått följa med på den längre Morgonrunden med Mannen innan han åkte … men StinaFina kräver ju mer än så …

Kaxe är i och för sig en mycket hjälpsam liten herre men systern hans, Agnes, är just nu inne i en mycket frustrerad fas i livet. Hon vill ju så mycket och så kan hon inte. Och kan hon så går det inte fort nog.

(En frustrerad liten dam)

Agnes vill ju också göra allt som storebror gör.

När jag läser sagor är ju Agnes böcker inte så kul för Kaxe och hans inte så kul för Agnes som mest vill bläddra fram och tillbaka och då är det bäst att inte följa text utan snabbt beskriva bilden och göra egna ”hemmasnickrade” sagor … medan Kaxe vet vad där står och man skall följa ”manus” annars blir det ju feeel …

(Kaxe hjälper Agnes att öppna bokpaket från Gammelmoster medan Bessie nyfiket tittar på)

Redan till lunch … falukorv och makaroner och var sin köttbulle … var jag trött som bara den och undrade hur hela dagen skulle orkas med.

(Falukorv och makaroner till lunch)

Kaxe hjälpte mig att steka och fixa. Han är en hejare som sagt på att hjälpa till.

Efter lunch satt Agnes stilla och och … hade ett koncentrerat uttryck i ansiktet. Deeet kände jag igen och kom ihåg från förr.

Och mycket riktigt. Mormor fick ”nöjet” på nytt att byta bajsblöjor på ett barn som inte var så där över sig samarbetsvilligt just då … Men det gick vägen. Så som allt går vägen. Förr eller senare.

Agnes sover middag. Pust … men inte Kaxe och vi bestämde oss för att ta det ”lite lugnt” Kaxe och jag.  Jag bestämde och Kaxe höll med så vi la oss i soffan och läste sagor. Jag måste ha somnat mitt i … för plötsligt ryckte någon mig i armen och sa att inte fick jag sova inte …

– Du sooomnade mormor. Du får inte sooova …

Vilken barnvakt!

När föräldrarna kom hem framåt seneftermiddagen … trötta på ett helt annat sätt än jag … sjönk jag ner i soffan och ”lämnade över” med varm hand. Nu lagades det kvällsmat och jag var gäst och lät mig väl smaka.

(Mästerkocken vid grytorna … här i full färd med pannkakssmeten)

Pannkakor med vispad grädde och sylt. Smakade alldeles utmärkt och särskilt gott för mig som ju inte lagar pannkakor särskilt ofta … nu när vi inte har några barn hemma längre.

Lilla e hade jobb med sig hem, Svärson II ville gärna ta en skidtur så Skatan nattade Kaxe med en saga (jag höll ögonen öppna genom hela sagan faktiskt) och nu nu tänkte jag nog dra mig tillbaka tidigt … och få en lite längre natts sömn innan morogndagen …

Men då skall vi nog ge oss ut lite … även om det är kallt. Man kan ju bylsa på sig.

”Sommaren är kort, det mesta regnar bort…”

Nu är Skatan hemma igen… och tittar ut på ett regnigt Nyköping… lika regnigt som Borlänge… och tänker …

Nuuu har vi den kravfyllda, regniga, svenska sommaren här…

Kravfyllda?

Ja, är den inte det? Just kravfylld.

– Det skaaa vara vackert väder

– Alla skall vara glada

– Man skall träffas hela tiden och hinna med alla som man inte hunnit med … och kanske några nya  också..

– Man skall hinna med att läsa alla de där böckerna, måla alla de där tavlorna, njuta av bad och trädgård och och ..

– Vara glada…

– Man har ju … för sjutton… planeeerat.

Hur många har en tom kalender, som det heter nuförtiden?

En tom kalender…som förblir tom… för att kunna fyllas av långa laaata soliga dagar vid stranden, i skogen eller bara hemma…

Idag har vi (matlagningsgänget med gubbar) planerat att ha picknick vid Lids kyrka ….och titta på Albertus Pictors kalkmålningar. Albert målare, som han kallades som levde på 1400-talet…

Albertus Pictors kalkmålning Regnet öser som sagt ner…

Får man sitta inne i en kyrka … och smula?

"Sommaren är kort, det mesta regnar bort…"

Nu är Skatan hemma igen… och tittar ut på ett regnigt Nyköping… lika regnigt som Borlänge… och tänker …

Nuuu har vi den kravfyllda, regniga, svenska sommaren här…

Kravfyllda?

Ja, är den inte det? Just kravfylld.

– Det skaaa vara vackert väder

– Alla skall vara glada

– Man skall träffas hela tiden och hinna med alla som man inte hunnit med … och kanske några nya  också..

– Man skall hinna med att läsa alla de där böckerna, måla alla de där tavlorna, njuta av bad och trädgård och och ..

– Vara glada…

– Man har ju … för sjutton… planeeerat.

Hur många har en tom kalender, som det heter nuförtiden?

En tom kalender…som förblir tom… för att kunna fyllas av långa laaata soliga dagar vid stranden, i skogen eller bara hemma…

Idag har vi (matlagningsgänget med gubbar) planerat att ha picknick vid Lids kyrka ….och titta på Albertus Pictors kalkmålningar. Albert målare, som han kallades som levde på 1400-talet…

Albertus Pictors kalkmålning Regnet öser som sagt ner…

Får man sitta inne i en kyrka … och smula?

Fyra bröllop och en begravning…

… hette en så´n där feel-good-film (som jag kanske måste låna… jag har inte sett den själv).

För mig har det inom ett år… varit fyra begravningar och ett …nej … två… bröllop *…

Det är väl så… när man blir äldre…

När jag satt där i kyrkan.. och lyssnade på den vackra musiken… det är alltid  så vacker musik… och sjöng med… högt… i psalmerna, lyssnade på griftetalet och lät blicken vila på de vackra blommorna på och runtom kistan… var det inte bara på Peder, som nu har lämnat oss och  ”gått till den andra sidan” …som jag tänkte på… utan tankarna gick till alla som jag mist… och så tänkte jag på mig själv… mina förhoppningar, rädslor, sorger… ja… mitt eget liv… här och nu… och se´n … kanske… dorren201_500

Prästen talade  … i griftetalet om… att varje liten människa är unik….varje grässtrå…är unikt.  När jag dör lämnar jag ett alldeles eget, unikt tomrum efter mig… som ingen ingen annan kan fylla… jo… men inte på precis samma sätt… eftersom varje människa är bara den människan…helt och hållet ..unik…

 ”Det finns bara en av mig och det är jag Det finns bara en av dig och de är du… ”  

Det tål att tänka på…. att varje liten människa… varje grässtrå… är bara just den människan… det grässtråt…

(Det är Margith som har målat Porten i akvarell) 

* Det var Sonen och Pa som gifte sig…. först i Sverige och se´n i Thailand…

Solen lyser från en molnfri himmel… och det är varmt och skönt…

Skatan kom just från byn (= Åhus), där jag varit hos frissan och klippt och färgat håret. Nu ser jag ut som en av Beatles-pojkarna i huvudet när de hade mycket lugg och en kallufs men inte ner över öronen… eller en Mary Quant-frissa kanske man skall säga. Mycket 60-tal i alla fall. paulmccartney

Det blev snyggt tyckte t o m Skatan som annars är väldigt självkritisk… och sällan nöjd när det gäller håret…

Innan frissan var jag och Mannen i Yngsjö skola i Jo-Jos klass och lyssnade. De hade geografi och man svängde direkt över från Nordamerikas till Österrikes… vilka länder som gränsade, styrelseskick, etc etc… Det är en helt underbar skola… liten och överskådlig… hela skolan har väl ungefär 45 elever så lärarna kan alla till namn, vet var de bor… hur de har det. De äldre blandas på ett naturligt sätt med de yngre…

Får se hur länge den skolan får vara….

I kväll skall vi fira Ida, som sagt. Hon har bestämt maten. Det blir paella. Ida läser spanska i skolan och är mycket för allt spanskt…. men paella ääär ju gott tycker jag med….

Två långpromenader har StinaPinaFina och Coco fått idag redan… Snart blir det en tredje eftersom vädret är så skönt…