I glada vänners lag…

Vi gick upp genom skogen en bit… för att sedan dra oss nedåt mot Hallstattersee och gick längs med den… kanske för sista gången … denna gången i Österrike…

Det blir alltid lite vemodigt och ”sentimentalt” när vi skall åka hem igen… och lämna sjöarna och bergen och bygden. Nu kommer vi inte att komma tillbaka… förrän till hösten nå´n gång…

Vi väntade på Willi ..och Robert …som kom bilande upp från Kroatien och Zadar… där de varit nere och skött om sina båtar i en ny marina ute på en av de större öarna utanför …Willi har varit nere så länge som två månder … ovanligt länge…men det hände en förskräcklig olycka när han höll på att måla underifrån och båten stod på stöttor.. en av stöttorna vek sig… hela båten välte, rodret gick naturligtvis ”kaputt” och det blev ett stort hål. Men det värsta av allt var att hans medhjälpare och kompis Savo blev skadad. Som tur var fick han inte båten över sig… då hade han inte bara blivit skadad…men han fick sig en knuff och föll och bröt revben och , ja, vad mer vet jag inte men … fick ligga på sjukhus några dagar…  

Nåväl.

… som vanligt blev det fullt hus hos Brigitte… som älskar fullt hus… Hon lagade förstås som vanligt maten till gänget …medan Willi visade oss ..…sin ”nya” båt… den ”nya” marinan där både Willis och Roberts båtar numera ”huserar”..på sin laptop.

När Frans… en nattgäst till hos Brigitte… dök upp… var det mat… italienska delikattesser som Frans tagit med… till förrätt, kycklingklubba, broccoli (till Skatan), smörrullade små potatisar och stor sallad… Alla åt och drack… och drack (inte Mannen som skulle köra oss hem förstås)  och åt…. till långt framåt kvällen… då Mannen och StinaFina och Skatan bröt upp och for hem till sina sköna sängar…efter ännu en lättjefull dag… rik på samtal och vänskap och … mat och dryck…