Underliga saker händer. Helt fantastiska saker. Varje dag. Men den här underliga saken kan bara inte hända varje dag. Skatan har ingen aaaaning om sannolikhetssiffran för denna händelse … men inte händer den varje dag.
Inte varje …
Mannen cyklade hemåt i god fart. Han hade bråttom för hemma satt en sur Skata och väntade och han hade gjort några extra ärenden utan att tala ooom det för sin Skata därhemma.
Mannen var sen helt enkelt. Som vanligt.
(Skatan på bilden har inget samband med texten. Den är fotograferad av Znogges yngsta dotter)
Nästan hemma i ett träd på vår egen gata satt en skata … enligt Mannen … och sket. Det såg inte Mannen , förstås. När han kom cyklande. Att skatan sket.
Men det ville sig inte bättre än att precis när skatans skit var på väg mot backen – tyngdkraften ni vet – kom Mannen i en rasande fart emot den och och och ….
Plötsligt kände han något blött och slafsigt långt upp mot skinkskarven så att säga. Han hade kortbyxor, nej shorts, nej cityshorts … såna där som nästan går ner till knäna … på sig, böjde sig ner och kände efter uppåt benet … fortfarande i rasande fart. Och upptäckte till sin fasa … nån blöt och äcklig …gegga. Fågelskit.
Fågelskit.
Hur i h-e hade det hamnat där?
Var det den där skatan.
Skatan … jag alltså … satt i godan ro och väntade. Nja, inte i godan ro förstås men väntande.
Då stormade en ”bredbent” man, Mannen, in och tjöt medan han försökte hålla ut byxbenet från det nedsölade benet.
– Har det hänt en olycka, småflinade Skatan, menande …
– Nej inte jaaag … Det var en satans skata som sket … , tjöt Mannen.
Vid närmare undersökning visade det sig alltså att Mannens kortbyxben hade lyckats fånga upp skatskiten i luften på sin väg ner mot backen och av farten hade den hamnat långt upp på baksidan av låret … mot skinkskarven liksom.
Ääär inte det en händelse som helt enkelt måste gå till eftervärlden … här … på bloggen, så säj.
Ooootroooligt, som de skulle säga i Borlänge.
Ooootroooligt …
(Mannen på bilden har inget samband med Mannen i texten. Här är han ju glad)
Skatans tankar 
Ha, ha. Inte så att du börjat affirmera elakheter?! Läste precis det i en bok jag läser för tillfället… Om man bara är envis kan det gå.. Nej så elak är nog inte vår Skata även om hon är sur. Efter kan man ju skratta men inte när det händer förstår din stackars man, inte helt trevligt. Skönt vakna i sin egen säng idag, lite så borta bra men hemma bäst. Solen skiner, ser ut bli en fin dag. Tvätt o fortf en del ved väntar. Kram o ha det gott
Ha, ha – ni skator i världen förenen eder 😀
Känslan, av lite medliiiidande och ganska mycket uppbubblande skratt…som inte går att hejda…och som blir till världens bästa historia! Passade perfekt till morgonkaffet:)
Fö tycker jag en aning synd om mannen, den där känslan av äckel, känslan av att inte komma undan. Krama honom!
Tycker du inte att denna lilla söta historia borde dokumenterats med originalbilder 😉
Ingrid! Ahaa … den tog. Affirmationen. Nej inte ens en sur Skata kan tänka ut nåt sånt infernaliskt hemskt som att en blaffa skatsk*t skall hamna så på ”rätt” ställe … 🙂
Camilla! Det kunde man ju tro förstås. Men jag är ingen Upp till kamp-skata … i den bemärkelsen. Min kamp är för det mesta personlig, individuell och inte kollektiv … i det här fallet i alla fall, falleralla. (Tjatigt med det här ”falleralla” som jag tar till stup i kvarten när jag är lite brydd) 🙂
peace in mind! Jag haar kramat honom som den snälla, medlidsamma skata jag är. Jag haar kramat honom. 🙂 Kram!
Znogge! Jo det borde den verkligen ha blivit. Dokumenterad. Men jag hade inte ens kameran i högsta hugg när han, Mannen alltså, kom instormande bredbent och ”sk*tnödig” 🙂 . Än mindre när skatan i trädet sk*t .
Till all mina vänner …
Ni får alla förstås ursäkta det märgfulla språket i dessa inlägg och kommentarer !
Det har hänt mig också. Orsaken var en mås. Din man har mina sympatier.
Lilla Blå! Jag skall framföra dom. Din medkänsla och dina sympatier. 🙂
att dom aldrig lär sig dom där männen, att ringa och tala om för skatorna hemma vad dom ska göra, då går det ju såhär!
Anna! Då går det så här … 🙂
Gud så dråpligt att det skulle vara en Skata. Kunde du hålla dig för skratt eller????