Julkort

Varje jul skickar Skatan inte längre några julkort. Hon är alltid för sent ute. Det brukar bli Gott Nytt År-kort i stället. Som svar på den allt tunnare högen av julkort som skickats till henne (av förklarliga skäl … som man skördar får man så etc etc ). Hon brukar i alla fall skicka, lyckas få iväg, ett julkort till sin biologiska mamma Doris och hennes barn, mina halvsyskon. Och tänkte lyckas med det i år också. Fast med ordinarie frimärksvalör.

Skatan är ju,  som sagt var, sent ute.

Så igår inhandlades unicefs kartong med 20 julkort (och hon blir då också välgörare, Gu´bevars) och i morse klockan fyra öppnades paketet och tre kort plus ett till pappa (97 på det 98:e året) skrevs med alla bortförklaringar och hälsningar och varma kramar som sig bör.

Och så skulle korten in i kuverten.

Hur Skatan än vände och vred på kuverten så kunde hon inte öppna någon flik för att stoppa in korten … inte på något kuvert. Alla var igenklistrade. Ordentligt och prydligt låg de där i sin hög. Igenklistrade och klara. Det var bara det att korten som skulle vara i inte var det.

Om inte Skatan varit nära en psykisk kollaps förut (vilket hon varit) så var hon det verkligen nu. I denna arla morgonstund, i ottan, i vargtimmen. Och inte kunde hon yla ut sin frustration heller. Då skulle hon ju väcka Pa och Alice.

Det blir att hinna till Akademibokhandeln, reklamera, diskutera, ”det är inte vårt ansvar … bla bla bla”, och förhoppningsvis få en kartong med icke igenklistrade kuvert, innan Falu-besöket hos Sonen som förresten röntgas idag för att eventuellt kunna bli av med dränet och åka hem i morgon … och sen är det jul.

10 reaktioner på ”Julkort

  1. Jag älskar julkort, både att få dom och att skicka dom. Man skriver ju sällan brev nu för tiden men när jag går till postlådan och får en hög julkort sätter jag mig vid köksbordet i lugn och ro och tittar på bilderna och läser och skickar i tankarna goda önskningar till dom jag fått korten ifrån. Det finns så många fina julkort. Hoppas sonen snart får komma hem. Jättekram

  2. Söta Skatan. Förstår din frustration även om jag är övertygad om att du ler åt den en dag.
    För övrigt håller jag tummarna för Sjukhusbesökaren och övriga familjen.

  3. Usch påminn mig inte om julkort! Jag är usel på att skicka dem..får dåligt samvete, det går mycket fortare att skicka e-kort..

    Hoppas innerligt att allt ska vara bra med sjukhusbesökaren snart ska få komma hem snart!

    Kram kram!

  4. Här har det med gått illa med julkorten i år… fast jag hade köpt julfrimärken.. Till råga på allt har jag med fått tråkigheter, med en sjuk pappa precis lagom när vi skulle firat hans 87 åriga födelsedag blev det lasarettsbesök istället. Hoppas din sjukling får komma hem nu och det gör min med imorgon om inget oförutsett sker.

  5. Men så irriterande nu när du äntligen kom till skott! Trots allt är det världsliga saker och det är viktigare med sonen din!

    Kram

  6. Vilken himla otur du har mitt i all oro och ängslan. Hoppas att du får iväg dina kort till slut och att sonen får komma hem till julen.

    Kram Ingrid

  7. Hej min vän, bry dej inte om julkorten, det är viktigare att din Henke blir frisk till jul och får komma hem. Ge honom en varm julkram från mig och även Pa och Alice. Jag har aldrig tidigare i mitt liv fått så många julkort som i år. God Jul och Gott Nytt önskar jag er alla. Kram

  8. Men vad i hela världen. Var det någon med dåligt sinne för humor som klistrade igen alla kuverten?

    Jag skickar också alltid mina kort för sent. De kom iväg igår med ordinarie porto, men det verkar som om de flesta fick dem och juklapparna idag. Så Posten har verkligen skött sig bra denna jul.

    Hoppas röntgen visar att det är bättre i sonens lungor.

    Önskar dig en God Jul, ifall jag inte hinner in före julafton.

  9. Vänner! Julkorten var verkligen bara ett litet ”störningsmoment” De är iväg (fem stycken) … sen blir det en ”laddning till” med svartjulkort eller Gott-nytt-år-kort så småningom.

    Det värsta är att det inte går så bra med Sonens lunga. Det känns verkligen jättetungt. Naturligtvis mest för honom men vi som står maktlösa omkring har det jobbigt också … med vår maktlöshet och …
    Han får i alla fall permiss några timmar på julafton. Kramar till er alla. Jag känner verkligen ett fantastiskt stöd från er, skall ni veta. Kramar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.