… efter Kräftskivan men det är knappt. 🙂
Nej, hon skojar bara . Klart hon lever Men igår gick dagen ”i ett enda fläng”. Ingen tid för bloggning då inte.
Det var en dag av rundor med StinaFina, städning och packning. Idag bär det av söderut … till Österrike med mellanlandning i Yngsjö och Wittenberg. Så det var onekligen lite att göra. Skatan är ju som ni vet en sista-minuten-person … med all packning ogjord och och det sista att tvätta inne i stan i går eftermiddag.
Förutom städningen då …
Och så hade Skatan och Mannen nattgäster på Femöre . U och P bodde kvar och vi fick en härlig lång frukost tillsammans innan de tuffade hemåt i sin båt till ön.
Vi äter alltid kräftorna inomhus men först tar vi en drink med tilltugg … laxrullarder och ostkex och grillad aubergine.
Auguistinatten var kolsvart som augustinätterna ju är. Fullmånen lyste upp lite grand men den var inte så stor som augustimånar plägar vara.
Som ni kan se är vi också klädda i små fåniga hattar … hattar som har hängt med i alla cirka trettio åren som vi haft vår kräftfest på Femöre 🙂 Vi sjunger också i riktigt ”snuskiga” snapsvisor … Snuskhumrar/kräftor kräva dessa visor och vi känner varandra alla så väl och vet vad vi ”tål” i den vägen 🙂 … Och det, det är en hel del det 🙂
Kaffet med avecen etc intas sedan utomhus där vi sitter hela långa natten om vädret tillåter … och det gjorde det .
Vickningen … alltid korv med bröd, Vikabröd och ost och öl eller vatten eller vin.
(Det var en stor vattenläcka i Nyköping/Oxelösund så allt vatten fick kokas och kylas men P hade med sig en stor dunk från den egna brunnen *suck* … som tur var … och så gick det inte åt så mycket vatten heller. 🙂 Om man säger så 🙂 )
På morgonen vaknade Skatan … solen sken in från vardagsrummet, StinaFina tittade längtansfullt mot det rullgardinsförsedda fönstret … och Skatan tog sats.
Dagen kunde börja …
Morgonrundan nästa …
Läs även andra bloggares åsikter om kräftskivor, snapsvisor, Femöre
Vi hade ljus på borden … kan de ha glömt att tändas? … ville vi sitta där i kolmörkret? … Jag har inget svar på mina egna ställda frågor …
Hur som helst hade vi kul … ändå.
Kram!
Klart att man ska känna sig lite seg efter en kräftskiva annars vore det väl ingen fart. Jaha påt igen Raska ryck. Flaxa iväg till Österrike. Jo jag tackar jag. Ena dan Thailande, nästa Borlänge sedan Östrrike. Fattar inte hur du orkar. Jag för min del har rest färdigt för ett tag och vill helst vara hemma och träffa de vänner jag inte hunnit med över sommaren. Hoppas bara att jag klarar mig undan någon pest iår.
Mannen skall opereras för grön starr och han ville att jag skulle följa med. Så en vecka i Linz får StinaFina och jag vara medan han ligger på sjukhuset. Sedan skall han finnas till hands och vara under ”uppsikt” i fyra veckor. Då bor vi i Bad Goisern nära där vi bodde förut. Annars hade jag nog inte stuckit iväg igen.
Vi får verkligen hoppas att du slipper allt vad pest och elände heter. För förra året var det verkligen för eländigt.
Kram!.
Det ser ut att ha varit en trevlig kräftskiva!
Visst är det kul att kunna hålla traditionerna vid liv, som de där hattarna till exempel.
Hoppas att du har en fin måndag!
Kram
Ja några nya hattar blir det inte. Men nästa år måste jag nog fixa lite bättre med gummibanden som börjar bli lite uttjänta 🙂
Kram!
Vi brukade alltid ha kräftskivor när jag var yngre. Men familjen har splittratts så därför är det inte samma sak längre och det har avtagit med åren.
Men det är mysigt. Härlig känsla med snapsvisor, glada miner och god mat.
Fina bilder!
Kram
Ja det är lika kul … jättekul. Varje år … 🙂
Kram!
Det verkar ha varit full rulle! Både i bloggen och därute. Var också nere i Nyköping i helgen och åt kräftor, och där mitt i skogen lyste fullmånen upp gårdsplanen som en stark spotlight! Fantastiskt vackert med denna magiska måne! Kram
Jag tyckte faktiskt månen var ovanligt liten i år … trots att det var fullmåne t. Ibland är den ju jättestor. Vad det beror på om månen är liten eller stor har jag ingen aning.
Kram!
Vilket ordentligt och trevligt gille!
Kram
Ja … det var som det brukar vara … 🙂 … som sagt: The same procedure as every year, James … 🙂
Kram!