skrev Skatan i sin blogg i början av november för ett år sedan … Hon kände att hon höll på att drunkna i bloggträsket …

Just nu känner hon preciiis likadant.

Den växer henne överhuvudet … den nästan stressar henne om hon nu skall ta till …

Fast hon veeet att bloggen är hennes och hon gör vad helst hon behagar med den.

Men ändå …

I ena stunden känner Skatan att det är massor hon vill ha skrivet, men när hon sitter där finns det inget kvar att säga …

Skatan funderar på att stänga av kommentarerna  till det här inlägget … och  ni slipper fundera på att  skriva något  uppmuntrande  🙂 … för … det är inte så att Skatan går inte med håven. Nej, det gör hon inte.

Hon gör nog det ändå … hon gör det. Stänger av kommentarerna.

Krax krax krax …