skrev Skatan i sin blogg i början av november för ett år sedan … Hon kände att hon höll på att drunkna i bloggträsket …
Just nu känner hon preciiis likadant.
Den växer henne överhuvudet … den nästan stressar henne om hon nu skall ta till …
Fast hon veeet att bloggen är hennes och hon gör vad helst hon behagar med den.
Men ändå …
I ena stunden känner Skatan att det är massor hon vill ha skrivet, men när hon sitter där finns det inget kvar att säga …
Skatan funderar på att stänga av kommentarerna till det här inlägget … och ni slipper fundera på att skriva något uppmuntrande 🙂 … för … det är inte så att Skatan går inte med håven. Nej, det gör hon inte.
Hon gör nog det ändå … hon gör det. Stänger av kommentarerna.
Krax krax krax …