Det började med att Skatan körde Mannen till Stockholmsbussen tidigt tidigt för att på det åka till skogen för den sedvanliga Morgonrundan med StinaFina.
Och det var så vackert …
Solen höll på att gå upp och det blev allt ljusare mellan stammarna när vi gick där på stigen … StinaFina och Skatan.
Väl hemma igen var det frukost som gällde och … att ta rätt på en del tvätt … borsta tänderna och lite sånt morgonpyssel … skriva inköpslista … prata med Sonen … OCH … gå in på något alldeles förträffligt på internet som Skatan fått nys om igår på ett föredrag på Sunlight som hon tagit sig samman att gå med i :
Nu ska här inte bara tränas. Nu ska Skatan ta tag i det här med vikten och sitt välmående också …
IGEN … för sjuttioelfte gången.
Fast nu är det inte lika dramatiskt, överhängande livsnödvändigt (det gäller bara några kilo och hon är inte ens överviktig enligt BMI etc etc) men … hon vill ha balans … ordning och reda och då är det bra att ha ”någon” som sitter på axeln eller puffar på en i ryggen eller tja … lite hjälp på vägen helt enkelt.
Och Skatan tror att Fia är den alldeles rätta personen för det. 🙂
Även om Skatan visste det mesta som Fia berättade om igår är http://www.krafthalsa.se ett jättebra hjälpmedel att ha att luta sig mot.
Inte att förglömma … det var också ett JULKAMPANJPRIS … på kalaset.
En sak är viss och sann när det gäller Skatan och hennes dåliga karaktär. Hon behöver någon ÖVER sig … om så bara sitt eget överjag … och då är det här alldeles perfekt.
Har hon en känsla av i alla fall.
Nu har hon i alla fall skrivit in dagsformen: vikt, midje- och stussmått, talat om vad hon ätit till frukost: två kokta ägg och kaffe förstås … och ska snart gå ut i köket och laga till sin lunch som blir kyckling med … ja, grönsaker förstås och så får hon se vad hon har av tillbehör.
Sen är det dags för Lunchrundan, träningspass och så besök på ICA för de nödvändiga inköpen som hon ju redan listat.
Dagen kan börja på riktigt …
Klockan är ju redan lunch 🙂
Läs även andra bloggares åsikter om träning, balans, vikt, hälsa
Skatans tankar 
Jag blir mer motvalls jag av någon som sitter på min axel.
Ja ibland så … men jag känner mig så bra själv att jag vet att jag behöver det. Och egentligen är det jag själv … mitt överjag … som sitter där på axeln. Det är ju jag som registrerar och ser vad ja kan åstadkomma … Fia tillhandahåller redskapen, recept, tabeller o s v där jag om jag är sanningsenlig … vilket ju är förutsättningen förstås 🙂 kan se hur mycket jag proppar i mig i förhållande till hur mycket jag gör av med … Lätt som en plätt och väldigt överskådligt och bra.
Och tränar … det gör jag ju alldeles själv på Sunlight … med bara guuuben som den där pådrivaren.
Kram!
Jag är precis tvärtom och vill inte ha någon över mig. Men det är så olika med det och hur man fungerar. Så på egen hand har jag ätit ett par skivor kokt skinka, ett ägg, lite keso och en sallad. Är nöjd så långt 😉
Kram och lycka till!
Nu har jag massa tips och recept att tillgå … vilket min fantasi inte kunde tillhandahålla själv … så det är mycket lättare. Och så överskådligt! … Fyller man i och talar om vad man stoppat i sig en dag, hur många steg (om man har stegmätare) eller uppskattningsvis hur mycket man rört sig, tränat, etc etc … får man svart på vitt ut och in … om du förstår vad jag menar. Och inga konstiga recept, lätta och bra och GI … 🙂
Och Fia har inte tillgång till mina ”sidor” utan tillåtelse. Dom är bara för mig om jag så vill.
Kram!
Så hård är det! Ett ÖVERJAG varje dag.
Men har du lust Evaskata att vara såååååååååå hård mot dej själv varje dag.
margareta
Mitt Överjag är en ganska beskedlig typ … inte så särskilt hård 🙂 …
Det är väl ungefär som jag är … fast liiite mer principfast kanske …
Kram!