var Allans ledstjarneord i Jonas Jonassons Hundraaringen som klev ut genom fonstret och forsvann och de har Skatan tagit till sig som sina …
De ar en mycket thailandsk installning.
Nu blev det ju bra med Karin darhemma som svavade mellan liv och dod och Skatan och Mannen fick aldrig veta hur allvarligt det var. De oroade nastan ihjal sig och vad vad hade de kunnat gora … egentligen.
Karin ar hemma igen fast hon fortfarande har en lunginflammation (som hon ska ha … den ingar sa att saga i ingreppet som skulle starka lungan). Hennes Svarson I:s mamma och pappa kommer ikvall och hjalper till … och nu hoppas alla forstas att lungan ska ha starkts och inte ska djaklas mer … nagonsin mer …
Mannen och Skatan lever sitt latmansliv pa stranden dag ut och dag in … slappar och laser och ater och lyssnar pa musik pa kvallarna.
Alla bockerna var utlasta utom Hundraaringen som klev ut genom fonstret som Skatan hade ett sa oforklarligt motstand till men hon fick ta tjuren vid hornen och gripa sig an den …Det var tur att hon tog den dar tjurenbvid hornen for det var en skrona som hon verkligen inte hade velat missa. Och sa fick hon 1900-tals historia pa kopet … och filosofi och livsinstallning …
En sak ska hon omedelbart anamma och det ar att sky allt vad politik som pesten … och forsoka anamma den dar sorglosa livsinstallningen som Allan, hundraaringen, hade … Just nu har hon inte boken till hands och kan inte citera men dar finns parlor.
Dagarna ar lata men forsvinner fortare an vinden … fast man inte gor nagot.
Skatan har bestallt ett USB-minne som hon far i morgon sa att hon kan ta in sina egna foton har for sin egen dator ar bara sa hopplos sa den gar inte att anvanda …
Sist idag en gullig liten historia, avlyssnad pa stranden. Det ar Mamman som promenerar, strosar i vattenmbrynet utefter stranden med sin lille sons hand i sin. Och lutar sig ner och utbrister …
– Haaar vi inte en helt underbar semester?
– Naaeej , svarade sonen och sparkade lite haglost i vattnet …
– No-o
(Det skulle har varit prickar over o:na forstas)
Skatans tankar 
Den boken är verkligen en härlig liten skröna. Här är 23 grader kallt idag och jag har inte fått tillbaka bilen och mat och kaffe är slut och besiktning av bilen ska vara imorgon bitti och man har inte hört av sig från verkstaden så jag känner mig väldigt låg och nere för kommer jag inte in på besiktningen imorgon så får jag körförbud efter 31 och det räcker med att vara utan bil i en vecka.
Tur att din dotter är på bättringsvägen. Ha det så skönt nu när ni kan koppla av bekymren för henne. Kram
Vet du, jag klarar INTE av den boken! Alla verkar älska den. Min lillasyster satt och skrattade högt när hon läste den i somras men för mig funkar den inte, klarar inte att läsa ut den. Det är något med tonen som känns så lismande konstlat, som när barn leker tékalas, ungefär, och tar sig an en annan röst, ton och ett uttryckssätt som inte är ens eget.
Hejsan Eva !
Beundrar Dig att Du kan engagera Dig med bloggen när Du är på semester.
Hade lite svårt att läsa först i .Men har lart mig nu.Men vilka prickar över o:na Du menar hajar jag inte.Det fanns ju massor av on. hihihi
Kram Mi
Skönt att karin är hemma!
Av någon oförklarigt anledning har jag inte läst boken. Finns ett motstånd.
margareta
Skönt att det är bättre med Karin!
Hundraåringen tyckte jag faktiskt inte om. Vet inte riktigt vad han gjorde mig för ont…
Jag gillande den inte alls heller och läste inte ut den.
Däremot gillar jag att Karin är hemma och på bättringsvägen!
Kramar
Först och främst gläds av att dottern kryat på sig. Härligt för henne och familjen men även för er så långt bort. Jag är i den halva skaran som inte gillade hundraåringen. Har förstått att det finns två sidor, de som älskar och de som ratar. Jag lyckades aldrig komma in i själva sättet att skriva. det blev bara flummigt för mig. Även semester har ju två sidor gilla eller inte. som tur är så får vi tycka precis som vi vill
Ha nu härliga lata dagar tillsammans
Kram
Det är enklare att betrakta nära än på avstånd även om man inget kan göra. När man är utom all makt så är det bästa man kan göra att vara nära. Ännu svårare blir det när allt sådant undanbedes.
Vilken tur att allt gick bra och ja, hoppas innerligt att det hemska är över nu.
För övrigt så verkar ni har det bra där i utlandet.
Jag skulle gärna byta med din bokläsning och ert strandliggande 🙂
Kram på dig Skatan
Vanner! Hundraaringen ja … jag hade borjat lasa och lagt den ifran mig och tagit upp den … men nu, nu har jag last den klart. Han hade kunnat korta ner den till halften men visst var den rolig och traffande pa manga satt hur det fungerar .. hyckleriet och hur vi ser pa saker och ting … och visst skrattade jag. Om inte hogt som Mannen gjorde sa lite i mjugg i alla fall. Kram pa er.
PS Forst idag har jag fatt mitt USB-minne men nu funderar jag pa nar jag ska ”hinna” fora over bilder till det. I morgon ska vi ivag och traffa en kompis som bor har halva aret … och och och …
Kram igen!
Så skönt att det ser ut att ordna sig för Karin! Klart att ni oroade er och då är det inte lätt att koppla av.
Den där boken har jag tänkt att låna på biblan nästa gång jag gör ett besök där!
Kram
Den boken ligger på nattduksbordet och väntar på att bli läst…men se det kommer alltid någon annan bok som verkar roligare eller intressantare före. Har också ett oförklarligt motstånd mot boken…men kanske ska jag ge den en chans.
Skönt att höra att det verkar gå åt rätt håll därhemma …
Jag har också Hundraåringen oläst i bokhyllan … det där motståndet, som sagt …
Jag vet inte men jag orkade inte läsa klart den. Det blev som för mycket.