GPS – en elektronisk fotboja 2

Skatan skrev ett inlägg … GPS – en elektronisk fotboja … den 10 november 2011, spontant, hetsigt och kanske något oöverlagt och ogenomtänkt … precis så som Skatan är till sin natur  och ofta reagerar … snabbt men fel …  eller?

Hon  har i alla fall nu fått en lång, fin,  klargörande kommentar om nyttan och glädjen av dessa ”övervakningsverktyg” som nog … kanske … fått henne på något andra tankar.

Visserligen talar Christer i egen sak … men klokt ändå, tycker Skatan  🙂 och skriver något att tänka till om.

Än en gång.

Christer Talsi

hos Hej Skatan
Jag heter Christer och driver tillsammans med några andra företaget GPS Safety. Hittade en artikel på SvD och även en länk till din blogg, hoppas det är ok att jag ger min syn på saken och kanske kan få lite tips från de som är “kritiska” till det hela.
Jag är pappa till tre barn, den äldsta är 8år, mellan 2år och minstingen är ca 2mån.

Tänkte att det kanske var bäst att specificera lite vilka jag tycker kan ha nytta av eller inte ha nytta av liknande utrustning först.
Småbarn upp till 5-6 år tycker jag föräldrar ska ha så pass bra koll på ändå vilket gör utrustningen överflödig. Kanske den t.om gör att föräldrar tänker att de inte behöver ha någon koll på barnen vilket såklart skulle vara riktigt illa om barnet försvann och trackern slutade sända av någon anledning.

Tonåringar; I vissa fall kanske barnet i fråga går en “obehaglig” väg till och från hemmet eller liknande. Om tonåringen själv vill ha någon slags teknik för ökad trygghet så är det en bra lösning med en tracker bestyckad med SoS knapp om något händer. Man kan ju faktiskt konfigurera enheten så att inte föräldrar kan sitta och spåra barnet i tid och otid för att sedan “straffa” och kontrollera barnet.

Barn mellan ca 6-10år; Nu för tiden skaffar faktiskt de flesta föräldrar mobiltelefon till sina barn runt 6-7års ålder. Nackdelen med detta utifrån min upplevelse är att barn gärna “fastnar” i tekniken med spel och allt vad det är, slarvar bort telefonen, lämnar den ute på studsmattan och går in till nån av kompisarna på gatan.
Att han fastnar i tekniken kan jag lätt begränsa då han är hemma men när han är kompisar är det lite svårare.
Eftersom man som förälder pratar mycket med andra föräldrar så vet jag att många andra har liknande problem. Problemet är inte spelandet i sig utan att barnen blir stressade och på dåligt humör av det.
Ja, utifrån detta föredrar jag faktiskt en tracker som jag anser löser dessa bekymmer och många fler för denna åldersgrupp.
Många man pratar med tycker och frågar om det här med integriteten och kontroll.
Min personliga upplevelse är precis det motsatta, att jag kan ge min son större frihet att upptäcka världen.
De som säger att det bara handlar om att stilla föräldrars oro har kanske rätt, men finns det verkligen föräldrar (annat än i teorin) som inte är oroliga för sina barn.
Det är väl varken konstigt eller onaturligt att oroa sig för att förlora det man tycker mest om i hela världen.
Min son tycker bara att det är festligt med Gpsen och har aldrig uttryckt ogillande eller att han känner sig kontrollerad. Han trycker på SOS knappen mest hela tiden och ger mig updates på vad han har för sig, bara för att det är kul att ringa.

Nu är jag inte så naiv så jag tror att alla använder en tracker pedagogiskt, rätt och riktigt.
Vår syn på saken är att rätt använt är det ett helt underbart verktyg men kan om det missbrukas vara väldigt destruktivt.

Så hur kan vi “hjälpa” våra kunder att använda tekniken på rätt sätt?

Skulle det vara bra att begränsa antalet sökningar/dag?

Ta bort möjligheterna att spåra i realtid? (Tillägg: De flesta privatpersoner är inte beredda att betala den extra kostnaden detta innebär)

Kan/ska vi förbjuda allt som kan användas destruktivt?

Ska vi anpassa oss efter friska eller sjuka familjer, tro på människans godhet eller det motsatta?

Vi vill gärna ha er input och förslag på förbättringar på hur vi kan motverka olämpligt användande.
Ursäkta det långa inlägget, sista frågorna kanske mer är av filosofisk natur men det är frågor som dyker upp i mitt eget huvud, jag har inte för avsikt att provocera eller sälja något (då skulle jag valt ett helt annat forum :) utan bara av era tankar, diskussioner och förslag.
Det går såklart bra att maila mig också om man av någon anledning föredrar det.

Tack för ordet och trevlig helg önskar jag dig/er.

Christer Talsi
GPS Safety
christer@gpssafety.se

… och här kommer så Skatans svar …

Hej Christer!
Tack för din långa klarläggande kommentar som jag uppskattade mycket.

Jag har tre vuxna barn och  6 barnbarn,  18, 15, 6, 3,5, 2,5 och en flicka på snart 3 månader och har alltså många att oroa mig för, vilket jag gör … i tid och otid.

(Med det äldsta barnbarnet på resa tillsammans med mig i Thailand förra året kunde jag inte somna förrän hon var hemma igen om nätterna) och har naturligtvis varit oroliga för både mina barn tidigare och nu för barnbarnen …Lite av en kycklingmamma, tycker nog barnen att Skatan är …  🙂 )

Jag själv är en väldigt  spontan person … och mycket mycket mån om min frihet och integritet. Har alltid varit det … och skulle tyckt det vara fasansfullt som tonåring att ha en övervakningsmojäng på mig … och reagerade alltså följdriktigt … snabbt, en aning oövertänkt kanske …  när jag läste om den här nya GPS-teknikens användningsområde …

Rent spontant tycker jag det är ”åt helvete” (f´låt) med gps-övervakning … åtminstone av tonåringar som behöver sin egen ”sfär” men jag skrev … som sagt … spontant och en aningens oövertänkt. Fast jag lämnade förstås en liten ynkans brasklapp …  att det kan finnas undantag …

Preciiis som du förklarar …

Visst skulle det varit skönt när jag som tonåring tog mig hem med sista bussen från Nyköping … visst skulle det känts tryggare … att kunna ha ”slagit på” en sån där GPS när det var så dags att kliva av bussen i Oxelösund och gå den där läbbiga stigen genom skogspartiet ner till sin egen gata i kolmörkret … den där stigen som jag var ”förbjuden” att gå så dags på dygnet för att den just var så läskig … men inte åkte man en extra hållplats och ”gick runt” inte … trots att man var rädd.

Visst hade det varit bra med en sån där mojäng då … det får Skatan erkänna.

Så, Christer, du har omvänt mig.

I viss mån …

Inte ska man förbjuda GPS eller andra tekniska verktyg … det är ju fritt fram att förkasta dem … eller att använda dem.

Eller hur?

Jag kraxade alltså   … som den skata jag är …  lite väl snabbt … igen.

De lite mer filosofiska frågorna som framförs av Christer här lämnar Skatan därhän … för denna gång i alla fall.

Det skulle ju bli ett på tok för långt inlägg annars.

– Svammel, kallar Mannen det … och när Skatan läser igenom kan hon inte annat än medge att det är just vad det blev … ett enda svammel.

Men … men

LÅT STÅ!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

8 Replies to “GPS – en elektronisk fotboja 2”

  1. Jag tycker att Skatans svar var alldeles utmärkt. Jag som 50+ anser nog att övervakningssamhället och allt vad det innebär är en fara. Min fråga som dyker upp är till mej själv…är jag gammalmodig, som inte annamar tekniken, eller är jag moderna? För att vara modern skall man vissat anamma de flesta tekniker, fast jag tycker nog att när jag börjar anamma övervakningssamhället då är jag gammalmodig.
    Jag gör mig också till en som startar en ny slags oro i kroppen, den handlar om, fungerar tekniken. Var är den bevakade? Eller så kanske jag förlitar mej på tekniken så mycket att jag inte märker om GPS:en har exploderat eller nåt. Jag har varken GPS i bil eller telefon, men fick en på köpet när jag köpta min kamera. Men har inte tittat på s.223 där det står om GPS i Kamera, för jag tror inte att jag vill ha latituder och longituder och plattityder.
    Ursäkta den långa kommentaren, där jag filosoferar vad tekniken gör med mej…

    Nanonano Mork Calling Orson, come in…(citat: Mork & Mindy)

    1. Hej Mia! Tack för din långa kommentar på mitt långa inlägg. (Läste just idag att man inte orkar läsa så här långa inlägg längre så jag ska försöka skärpa mig. Själv orkar jag läsa ännu så länge i alla fall … ) Visst blir man mörkrädd för övervakningssamhället … och det ”smyger sig på” utan att man hinner reagera. Men alla innovationer och uppfinningar och tekniska mojänger kommer att komma vare sig vi är rädda eller inte och då får man försöka värja sig (rösta emot FRA t ex … fast det hjälpte ju inte) och/eller använda dem med förnuft eller skippa det helt om man så vill. Helst skulle man ju vilja stoppa världen … och t o m backa … när det gäller vissa saker.

      Kram!

  2. Jag säger ja. Som mormor till 3 barnbarn 20, 17, 15, som numera alla bor på annan ort på p g a studier, inneboende, dela liten lägenhet. Vad vet jag vilka kompisar ungarna har. Uteliv i Stockholm för en 15-åring. Tunnelbana, pendeltåg. Jag vet ingenting. Kan endast lita på vad ungarna säger!

    Jotack, men får ej missbrukas!

    margareta

  3. Hej, Eva!
    Det finns för o nackdelar med allt. Personligen anser jag att om våra ungdomar ska övervakas så skapar vi hos dem rädsla för samhället, för att gå ut på stan, vi talar ju helt enkel om för dom att det är livsfarligt att vara ute, utan bevakning. Är det så vi vill ha det? Dessutom är det möjligt att de unga inte tar ett egenansvar utan testar alla gränser som finns då dom tror att dom är trygga med en elektronisk pryl! Människan måste lära sig att lita till sitt eget omdöme och inte till tekniken för den fallerar väldigt ofta som vi vet….! Beror såklart lite på var man bor och vad man ska göra, men detta skapar rädsla helt klart hos den kommande generationen. Bättre att sätta gränser och tider för de unga som ska ut och roa sig!
    Vad händer den dan då dom ska ut på egen hand, utan GPS? Undrar hur det kommer att kännas? Ska dom vänjas av? Få abstinens och oro och ångest och otrygghet?
    Inte kan/ska föräldrar har koll på sina vuxna barn! Någon gräns måste finnas. Har svårt att tro att en GPS är ett bra verktyg för att skapa ett tryggare samhälle. Finns andra vägar att gå som är bättre.
    Men det är upp till var och en att bestämma som alltid!
    Jag föredrar att lita till människan än till en teknisk pryl som kostar en massa pengar och som inger en falsk trygghet för vad är det som säger att föräldrarna finns tillgängliga och friska dugnet runt? Att GPS:en funkar?
    Det blir som med mobilerna…ungarna själ från varandra.
    Egetansvar är viktigt!
    Tro på dina egna tonåringar! Visa att du som vuxen gör det! Ge dom närhet och och kommunicera med dom.
    Min åsikt i alla fall, som också legat vaken tills dottern kommit hem som vi alltid gjort i alla tider. Oron försvinner inte p.g.a en GPS…vansinne att skapa ett sådant samhälle!
    Kram, Agneta

  4. Maijav och Agneta; Vill bara tala om, när du minst av allt anar eller tror; där finns ondskan. 100dels sekund, 1 sek, 1 min. En pervers sjuk människa. Barnet har inte en chans. Himmlen är blå, solen lyser, när som helst.
    De barnet som har varit ett hårstrå från ondskan, glömmer aldrig helaa sitt liv.

    margareta

  5. Margareta!
    Jag är 65+ och vet vad du talar om! Därmed inte sagt att jag inte kan framföra lite olika synpunkter för att skapa en debatt?
    Perversa, sjuka människor finns överallt på vår jord men dom är inte i majoritet och ska inte heller bli! Tyvärr finns de många gånger i eller nära familjer med småbarn.
    Är tyvärr själv mer än bekant med ”ondskan” som du skriver om och visst påverkas man mycket negativt livet ut, tyvärr. Ingen nyhet för mig personligen.
    Därmed inte sagt att vi ska låta perversa människor styra öve vårt samhälle, att vi ska ”se” ondska hos alla vi möter under livets resa. Det finns goda människor också.
    Därför skriver jag att det är upp till var och en att bestämma som alltid! Liksom att det finns för o nackdelar med allt.
    Den som råkat illa ut kanske tycker detta är bra och ska såklart använda tekniken om den är tillförlitlig, men inte ska man föra över den egna rädslan på andra.
    Valet är fritt min vän och vi har alla erfarenheter av livet, både det goda och tyvärr även det mycket dåliga.
    Olika synpunkter är alltid av intresse!
    Kram, Agneta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s