… kommer uppmaningarna och utropen !!!
Vi måste sluta nedvärdera kunskap
uppmanar alltså Dick Harrison (professor i historia) och Katarina Harrison Lindbergh (författare) i dagens SvD .
/…/
Allt hänger ihop: lönenivån, de uteblivna studenterna, den svåra arbetsmiljön, den beryktade betygsinflationen, den långtgående benägenheten att ge elever ledigt under terminstid, den sjunkande kunskapsnivån och annat beklämmande som vi förknippar med den svenska skolan. Den bakomliggande orsaken är att alltför många avskyr kunskap, tycker att den är jobbig, snobbig eller bara onödig.
/…/Men i Sverige frågar lärarstudenter sin lektor eller professor vilka frågor som kommer på tentan, vilka kapitel de kan hoppa över och om de måste gå på föreläsningarna. De plagierar lärobokstexter och struntar i obligatoriska seminarier, varefter de anser sig orättvist behandlade när de blir underkända. Utan att skämmas skryter framstående personer över att de ”minsann inte brydde sig om skolan och se hur bra det gick ändå”./…/Vi måste sluta säga att det inte spelar någon roll om man är duktig, sluta tala förminskande om kunskap och låtsas att den inte behövs i vår moderna värld.
Kunskap är av godo. Ju fler som har den, desto bättre. Fråga inte vilka böcker du kan ignorera, utan vilka du kan läsa utöver de självklara.
Sluta söka genvägar och börja gå omvägar, eftersom de ger dig ett rikare liv. Se inte lärandet som ett sätt att klara ett prov, utan som något som gör dig till en större människa.
För inte så många dagar sedan fick Skatan tips om en artikel i HD skriven av Jenny Högström ( Pål Pommac i FB) om samma sak … nämligen
dagens kulturskymning.
Och Jenny Högström poängterade då främst hur lite våra politiker värderar kultur och bildning och jämför med traditionen i Frankrike bland politikerna där … (förr vill säga).
KULTUR. ABF har förlorat kontakten med arbetarrörelsen, klagade en vän. Nja, är det inte snarare så att arbetarrörelsen som helhet har förlorat kontakten med sin bildningstradition, anmärkte en annan.
Och det är ju nog så allvarligt. Men ändå är det bara en liten del av sanningen. För kopplingen mellan bildning, politik och diskussionen om ett demokratiskt och jämlikt samhälle, är i dag långt ifrån självklar.
/…/
Inte nog med att vår egen kultur- och idrottsminister inte kommit med en enda proposition sedan 2010, som Svenska Dagbladet noterade (26 mars) och endast tycks intressera sig för den ekonomiska regleringen av kulturen (det vill säga att den ska klara sig själv).
Att vara kulturpolitiskt engagerad står över huvud taget inte högt i rang och när Håkan Juholt talade sig varm för kulturen redan i sitt installationstal, blev han närmast hånad för sitt uppriktiga intresse.
Engagemang kopplat till kultur tycks vara lovligt byte /…/
Allt detta kommer jag att tänka på när jag läser en stort uppslaget artikel i franska ”Le Monde” (25 mars) som inventerar de franska presidenternas bildning genom tiderna, och dess faktiska betydelse.
Detta inför presidentvalet vars första omgång går av stapeln den 22 april. Det är naturligtvis mycket intressant – inte bara för att jag av flera anledningar har svårt att tänka mig samma artikel i en svensk dagstidning, men också för att det helt enkelt säger någonting om just bildningstraditionens betydelse i ett bredare perspektiv.
Att kokettera med sin ringa bildning (något jag mest diagnosticerar som mindervärdeskomplex) är dock knappast något unikt svenskt fenomen.
/…/
Mitterands talskrivare Eric Orsenna menar att en president utan gedigna kunskaper i historia och litteratur vore ”lite som om franska fotbollslandslaget inte sjöng Marseljäsen”.
Men frågan är naturligtvis vad som händer (vad som håller på att hända) när den här bildningstraditionen luckras upp. Hur det påverkar ett samhälle – på sikt.
/…/
Bacqué pekar på hur vårt förhållande till kunskap och kultur har förändrats i takt med den medieteknologiska utvecklingen. Och den förhärskande dyrkan av nuet som varken vill veta av det förflutna eller framtiden. Som kräver omedelbara beslut och reaktioner.
Det är dags att anta utmaningen. Det är tid att kräva ett samhälle som på allvar premierar kunskap.
Skatans tankar 
Jag har inte fattat hur det plötsligt blev helt omöjligt att få ”nytt stycke” på sina ställen i min text här ovan. Men jag hoppas det inte har blivit för kompakt och ännu jobbigare att läsa än det blev ändå.
🙂
Nu har jag försökt att sära styckena åt minst hundra (100) gånger men förgäves. Det måste vara WP:s fel … 😦 😦 😦
Texten är fullt läsbar så det är inget problem.
Om jag svarar på ditt inlägg är risken stor att det blir en avhandling som knäcker WP så jag nöjer mig med att konstatera att jag är så trött på den svenska skolan. Trött på inställningen att man ska tydliggöra sig osv. I många länder finns en yrkesstolthet som ingen ifrågasätter men här ber man nästan om ursäkt inför föräldrar och elever.
Kram!
Jag förstår dig … mitt inlägg blev ju också en lång utläggning 😦 .
Själv har jag bestämt mig för att i ALLA sammanhang där det gnatas på lärarnas eventuella krav t ex … eller ungars ryck på axlarna över kunskap … ”det finns på nääätet” … uttrycka min egen oro och åsikt. Vid senaste valrörelsen var jag på Anders Borg när han besökte Nyköping om kulturen och anslag till den. Han mumlade att han hade tänkt på saken men ….men … men.
Jag beundrar er lärare … OCH fritidspedagoger (Sonen)… som verkar och försöker och kämpar i dagens skola och inte har gett upp.
Själv har jag den åsikten att skolan återigen ska ligga på statens ansvar och inte på kommunernas som hellre bygger flotta sporthallar för att bli populära hos väljarna (i Nyköping med sin dåliga ekonomi) än satsar pengarna på kärnfrågorna … skola, vård, omsorg.
Det var ett stort misstag att överföra ansvaret för skolorna på kommunerna.
Oj oj … nu blev jag långrandig igen.
Kram!
Det gör inget för du har helt rätt! Skolan ska och måste vara en statlig angelägenhet. Punkt slut.
Kram
Jag har läst hela din lilla ”avhandling” och ser inga problem att komma igenom den. Jag tappade tråden ett tag men valde då att koncentrera mig på orden: Kunskapens värde. Visst håller jag med dig en del men jag upplever det som om mycket i frågesporterna är värdelöst vetande. Själv rabblade man kungalängder och årtal som rinnande vatten. I dag kan man århundranden och tiotal och man kan också berätta om händelsen. Förr var det siffror men vad som egentligen hände då var en kunskap som låg i mindre focus. Det jag tycker är bra med kunskap idag är att eleverna lär sig söka det man behöver veta. Så klart gillar jag inte som 55+ att allt ska letas upp via nätet men det blir svårare att klara frågesporter med dessa förutsättningar. Tur att det finns livlinor. Vad är kunskap? Det frågar jag mig ofta när jag sitter med mina barnbarn. Det är så härligt att höra dem utveckla sig och sedan komma fram till en lösning eller ett svar. Jag kommer mest ihåg att jag kunde allt utantill. Det sägs ju att framtidens arbetsmarknad kräver en viss kunskap. Är det den som lärs ut i dag och ibland är så svårt att betygsätta.
Oj då nu surrade jag också på. Får se om du orkar läsa.
Kram
Jag kanske blandar ihop kunskap med bildning … nog lär sig ungarna mycket i skolan som är bra mycket matnyttigare än vi fick lära oss (jag är 66+). Men att många som styr och ställer (politikerna menar jag) saknar bildning … inte känner till vår historia, litteraturhistoria, teaterhistoria, musikhistoria etc etc … särskilt väl (och nu menar jag inte årtal och så) är skrämmande … att de sätter Kulturen i skamvrån när det ska sparas pengar. Då blir det bara lekprogram och andefattiga Big Brother-program, typ, 🙂 … kvar på TV. Kulturprogrammen lyfts bort eller läggs sent på kvällen … man satsar bara på stora sportarenor som kostar multum med pengar (här i Nyköping) trots att skolorna förfaller och kulturen i övrigt får dra åt svångremmen.
Och att arbetsmarknaden kräver en viss kunskap … riktad kunskap … Kunskapen som lärs ut i skolorna ska vara bred i början och får anpassas på arbetsplatserna … tycker jag i alla fall. Det får arbetsgivarna själva kosta på … den utbildningen.
Kram!
Håller med dig fullständigt. Fick en annan inkörsport när du nämnde ordet bildning
Intressant du skriver
Kram