Skatan vaknade med ett ryck och med Ågren sittande tung som sten på hennes bröstkorg så att hon fick kippa efter andan.
Nu hade hon varit alldeles för långrandig igen. Ingen djäkel kommer att läsa klart.
Skatan hade drömt om inlägget som hon skrev igår. I drömmen blev hon jagad av gamla lärare och censorer från sin studentexamen. Hon skulle uppge en kod för att bli behörig att skriva om dylikt i sin blogg :-).
– Skulle hon kasta sten när hon själv satt i glashus?
Skatan kunde för sitt liv inte komma på koden. Men nu sitter den som en smäck: grund2432word *. Meningen med koden har Skatan däremot ännu inte knäckt.
– Varför måste hon citera halva artiklar för att på några rader uttrycka sina egna åsikter, frågade hon sig och var fast besluten att ta bort inlägget så fort hon klivit ur sängen men ångrade sig när Znogge redan hunnit kommentera.
Hon bestämde sig och skrev
LÅT STÅ!
på den imaginära svarta tavlan.
Nu är det dags för Morgonrundan med StinaFIna i den än en gång nyfallna snön … 😦 Då kan Skatan fortsätta gräma sig och grunna på gammal skåpman och … tja … gå vidare.
Grannens hus och tomt cirka klockan 06.30 måndagen den 2 april 2012
* Detta var vad Skatan fann om kodsiffrorna 2432 (utom grannhuset då förstås som hängde med på köpet … 🙂 )
Skatans tankar 
Hej Eva !
Tänk första gången jag hördes talas om herr Ågren. Sa bara vem f-n är det.Äsch jag hade aldrig Ågren, gjort är gjort.Kommer aldrig mer igen.
Ta Bisolvon !
Kram Mi
Va? Ha ha ha … nej honom skall man hålla kort.
Kram!
Hej Eva!
Den där eländige Mr. Ågren dyker upp när man minst anar det och vill. Usch o fy en sådan otrevlig rackare 😦 Varför går han inte att utrota? Fattar han inte att han inte är välkommen längre? Vilken idiot…! Han har en tendens till att besöka samma människor hela tiden och dom andra fattar NOLL..NADA..NIENTE..RIEN…!
Usch ja, de där orden på svarta/gröna tavlan..LÅT STÅ…..så uppmanande….. så svårt att glömma dessa två ord.
Vårt undermedvetna spelar oss spratt stup i kvarten och trots att det är drömmar så finns det anknytning ill verkligheten…eller så som man uppfattade den 😉 Stor skillnad!
Nu ska jag ägna mig åt migränhuvudvärken som inte vill ge med sig…sitter som klister sedan veckor…..
Kramen, Agneta
Åh fy … stackars dig. Jag hade migrän när jag var yngre och har nästan glömt vilket helvete det var. Som tur är har man en benägenhet att glömma smärta när den inte längre finns där … och det är ju tur det.
Hoppas du blir av med migränen snart. Kan det bero på väderomslaget nu, tror du … det har ju blivit kallare.
Kram!
Men varför i hela fridens namn skulle det inlägget bort? Det var och är liksom mitt i prick och belyser en viktig fråga!
Nej, här suddas det inte…
Kram
Nej jag ska inte sudda ut det. Jag tyckte plötsligt bara att det hade blivit för mastigt … Man behöver ju inte citera långa stycken. Man kan ju skicka med länken så får var och en läsa själva. Men … som sagt nu är det gjort så …
Kram!
Självkritik verkar du i alla fall ha gott om. Alla inlägg kan inte vara korta och slagfärdiga och orkar man inte läsa så är det bara att lägga av. Livet ska vara lätt att leva så bara skriv på du och ha inte ågren för det du skrivit. Kram
Ja, nu skiter jag i det hela i alla fall … jag tyckte det blev lite väl mycket av det goda men men …
Shit happens … 😦
Kram!