och med en hel del avstickare.
Efter Skatans akupunktur hos Linnea i morse bestämde sig Skatan och Mannen att åka på konstrunda längs väg 223 mot Malmköping.
Akvarell målad av Elisabeth Rapp
De tänkte i och för sig bara göra ett enda stopp … på Café Östergården … och se på Elisabeth Rapps utställda akvareller som de sett fram emot länge att få se. Bland alla de finstämda målningarna … blomster och fina små landskap … föll både Mannen och Skatan för den här som hade döpts till Promenaden. Skatans slarviga fotografering gjorde den sannerligen inte rättvisa.
Väg 223 är en fin slingrande väg genom det sörmländska landskapet. De såg både svanar som vilade sig på en äng och en trana … en … nej, två … nej, fyra tranor.
Skatan, som hade vettiga skor på sig, och StinaFina gjorde en liten avstickare in på en skogsväg bland vitsippor och blåsippor och leriga stigar … så att också StinaFina skulle få lite kul-tur. 😛 … (nu var väl Skatan riktigt fyndig va? ).
Efter Café Östergården åkte de vidare till Gnesta och Gnesta Strand (Elisabeths svägerska Dorothées restaurang) som preciiis hade stängt efter lunchen halv två. Men det gick bra att beställa ändå eftersom det fortfarande fanns lite mat kvar som redan var färdig så att säga … rostbiff på mörkt saftigt rågbrök … ett riktigt smörrebröd faktiskt … och en del kvardröjande gäster också.
Där satt nämligen Leif G W Persson i egen hög person.
Rummet är ganska litet och Skatan såg till att bänka sig mitt/snett emot så att hon både såg och hörde bra 🙂 Men att dra upp mobilen och ta ett foto … så långt sträckte hon sig inte.
Det är klart att hon kunde ha frågat … men … det kändes liksom inte OK. Någon gång måste de väl ändå få vara ifred de här ”stackars” kändisarna.
Bara så ni vet är det Leif G W Perssons ben som skymtar här under bordet … mittemot personen med lila tröja 😛
De åkte tillbaka via Norrby och hälsade på A och fick lite nyheter där med … många nyheter … om ditten och datten … och beundrade hans nya bil som stod parkerad framför flygeln.
– Ja, se gubbar!
A och Mannen
Väl hemma igen rusade StinaFina genast till sitt favoritställe på soffryggen för att spana efter sina harar och katter …
Som om hon inte fått nog …
Borta bra men hemma bäst … så är det.
Skatans tankar 
Mespropp!
Men kram 😉
Ja man tar det lilla lugna …tack för fotot på FB 🙂 Hade rummet varit större … jag haft en bra kamera med zoom … då hade jag siktat in mig på storviltjägaren, var så säker 🙂
Kram!
En lite roadtrip hade inte varit så dumt. Kanske kan man lura med sig maken till någon bokhyllebutik.
Det ääär inte så dumt att få med maken just … då och då. Lycka till!
Och …ha en bra dag!
Kram1
Leif GW Perssons ben? Kan man verkligen lita på det?
Jag förstår dig, för jag känner mig ofta obekväm med att ta fram kameran.
Kram och trevlig lördag!
Mig kan du lita på … och Mannen som sitter mitt emot mig med en servett i knät kan intyga … 😛 …
Ja jag behöver bara gå till mig själv och känna efter hur det skulle kännas för att förstå att det kanske inte är läge att ens fråga vid vissa tillfällen. Är man kändis och äter sin lunch är ett sådant tillfälle när man får låta bli. Tycker jag.
Kram! och tack detsamma!
Konstrunda låter ju som en kul sysselsättning en majdag. Jag ska på Qvinnspiration idag. Där får man prova olika hantverk och lyssna på föredrag äta god mat och ev handla en massa grejor om man nu har råd till det. En fin insperation men lite lessen blir man när man ser att marken är vit av snö igen. Det skulle ju vara vår nu!
Hoppas du får kul på Qvinnspirationen idag trots den eländiga snön … Det måste kännas hopplöst för det så ju ut att ha kommit en hel del … Fy för den lede.
Hoppas att det går bort snart.
Kram!