i Borlänge förra söndagen … innan Mannen och Skatan drog hemåt igen för den gången.
Skatan, Alice och Pa bänkade sig vid manegen näst sista föreställningen när regnet öste ner så att de undrade om cirkusartisterna övade på något trumnummer eller så …
Som regnet smattrade mot tältduken.
Alice var storögd och avvaktande …
Mycket avvaktande.
Det var också i sista minuten som hon vågade bli målad i ansiktet som en fjäril … och när clownerna kom in tillsammans med Bamse och Lilla Skutt och Skalman började hon stortjuta.
Högt.
Farmor Skatan var tvungen att bära ut henne en stund och berätta och förklara att det bara var ”på skoj”. Hur skulle hon kunna förstå att det vår ”skoj” när de slog sig och pucklade på varandra … som clowner gör.
Men Alice kom igen … och fascinerades av akrobaterna som studsade på studsmattan på ett helt fantastiskt sätt … av elefanterna, hästarna, kamelerna och förstås av Vargen som smög omkring och ville förstöra föreställningen för Bamse och oss andra …
I pausen fick hon ett lasersvärd … och popcorn .. som farmor glatt mumsade i sig …
Summan av kardemumman … Skatan och Pa hade roligast … För Alice var det skräckblandad glädje … Hon vågade inte krama Bamse eller Lilla Skutt eller Skalman när de stod där beredda vid utgången …
Nästa år … eller om en två, tre år sådär … kommer säkert Alice gilla cirkus lika mycket som Skatan.
Hur kan man bara låta bli …
Skatans tankar 
Det är faktiskt hur lätt som helst! Trots flera försök så gillar jag inte alls cirkus. Tyvärr. Jag tycker att clownerna är jobbiga, jag lider med djuren och någon sorts vemod griper tag i mig. Alice har mina sympatier 😉
Kram
Clownerierna har jag aldrig heller riktigt förstått mig på … utfyllnaden så att säga … men annars … sågspånsdoften, akrobaterna som bara gör saker man inte kan tänka sig skulle kunna göras och så djuren då förstås … det är häftigt att se … men jag håller med dig. De blir ju också färre och färre … lejonen och tigrarna är i alla fall borta. 🙂
Kram!
Alice, söta lilla Alice, inte lätt utan mamma, när man är så ”liten”
margareta
Fast mamma Pa var med … men just clownernas burdusa framtoning var skrämmande, inte elefanterna, inte hästarna eller kamelerna eller akrobaterna. Men clownerna 😦
Kram!