I Borlänge

hade det snöat … det låg ett tunt täcke kvar här och var.

Och det var svinkallt.

Och blåste.

Men det var varmt och gott i stugan och det värmde inombords att träffa unga familjen Anderson igen … innan de försvinner till Thailand …  (Sonen är pappaledig … och det är skönt att ta ut den den här mörka deppiga tiden på året).

Mannen och Skatan och StinaFina tog sig till Sörbo … gamla fina kända stigar där Skatan gått mycket med sina tidigare hundar: Masen, Amanda och Betty …

När Mannen och Sonen och Pa som bäst höll på att planera köket som ska byggas om tills familjen kommer hem igen … gick Skatan och Alice en sväng.

Först till lekparken … och sen till Peace & Love Caféet … där Alice åt äppelpaj med vaniljsås och Skatan drack kaffe.

Där hängde fortfarande Skatans Dylan-målning kvar … vilket hon förstås tycker är jättekul.

De träffade inga ”kändisar” …

Men det känns alltid roligt att promenera i sina ”gamla” kvarter …

 

Agnes, Alice, Agnes, Alice …

Allt oftare skriver och säger Skatan fel …

Fel namn på fel flicka …

Börjar hon bli riktigt senil eller?

Hennes omgivning säger att hon alltid har hållit på så där. Börjat i ena ändan och rabblat namn tills hon har fått träff.

Det har till och med hänt att någon har blivit kallad Stina … eller Masen … eller något annat hundnamn i familjen.

Nåväl …

Nu vet ni hur det ligger till.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här är alltså flickorna … den blonda är Agnes, den mörkhåriga är Alice … om rätt ska vara rätt.

Och det ska det ju.

De var på CIRKUS SCOTT

i Borlänge förra söndagen … innan Mannen och Skatan drog hemåt igen för den gången.

Skatan, Alice och Pa bänkade sig vid manegen näst sista föreställningen när regnet öste ner så att de undrade om cirkusartisterna övade på något trumnummer eller så …

Som regnet smattrade mot tältduken.

Alice var storögd och avvaktande …

Mycket avvaktande.

Det var också i sista minuten som hon vågade bli målad i ansiktet som en fjäril … och när clownerna kom in tillsammans med Bamse och Lilla Skutt och Skalman började hon stortjuta.

Högt.

Farmor Skatan var tvungen att bära ut henne en stund och berätta och förklara att det bara var ”på skoj”. Hur skulle hon kunna förstå att det vår ”skoj” när de slog sig och pucklade på varandra … som clowner gör.

Men Alice kom igen … och fascinerades av akrobaterna som studsade på studsmattan på ett helt fantastiskt sätt … av elefanterna, hästarna, kamelerna och förstås av Vargen som smög omkring och ville förstöra föreställningen för Bamse och oss andra …

I pausen fick hon ett lasersvärd … och popcorn .. som farmor glatt mumsade i sig …

Summan av kardemumman … Skatan och Pa hade roligast … För Alice var det skräckblandad glädje … Hon vågade inte krama Bamse eller Lilla Skutt eller Skalman när de stod där beredda vid utgången …

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästa år … eller om en två, tre år sådär …  kommer säkert Alice gilla cirkus lika mycket som Skatan.

Hur kan man bara låta bli …

Alice på Femöre

Verandafönstren sken istället för den där midsommarsolen som bara visade sig lite då och då  när Skatan och Mannen kom ut till Femöre för att säga hejdå till Sonen & Co.

Pa hade tagit sig för att putsa rutorna … och ingen kunde bli gladare för det än Skatan förstås … 🙂

Och Alice bjöd in farmor till Rundtorp på kaffe …

Detta bildspel kräver JavaScript.

… med  lite halsbrytande språngmarsch på bergsknallarna efterpå …

Alice och fotbollen …

Skatan hittade en liten filmsnutt som hon genast tog in i Youtube … nu när hon lärt sig hur hon ska göra …

Så …

FILMTAJM …..

StinaFina knycker Alice boll och dribblar bort oss totalt …

– Fasiken också …

Men bollen kom till användning och blev en fin hatt …

– Ja, du är bra gullig 🙂

Alice längtar efter mamma

och efter pappa

… och snyftar till och med i sömnen.

– Pappa jobbar … pappa jobbar …

Alice är van att pappa inte är alltid är på plats även när hon inte är på dagis och upprepar ett tröstande mantra …

– Pappa jobbar … pappa jobbar …

Men mamma!

När längtan efter mamma blir övermäktig snyftar hon inte bara maaammaaaa … utan snyftningarna skakar hela den lilla kroppen …

Då tar farmor Skatan henne i famnen med snuttefilmen och vaggar och sjunger och sjunger och nynnar och sjunger. Den ena sången efter den andra …

När Trollmor har lagt de elva små trollen och bundit fast dem i svansen. Då sjunger hon sakta för elva små trollen de vackraste ord hon känner … Ooo ajajajaj buff … Oooajajajaj buff  … Oooajajajajbuffbuff … ooo ajajajaj buff

Nu har farfar bytt plats med farmor … klockan är snart halv nio …

Väntan är olidlig … för dom allihopa.

Även om Alice nog inte har riktigt klart för oss vad de väntar på …

Läs även andra bloggares åsikter om ,

ขอบคุณ … tack, tack

Tack – ขอบคุณ

Alice kan både det ena och det andra och har en energi som man har … förstås … när man är två år.

Och hon pratar … ja, som hon pratar. Munnen går  i ett.

Skatan undrar just vad just deeet draget kommer ifrån … 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Höststängningen på Femöre

och helgen tillsammans blev intensiv och skojig och full rulle hela tiden.

Men utan Örebroarna ;.(

Karl Axel hade fått hög feber. 😦  … stackars honom …  och så himla typiskt när man skall träffas allihop …

Så höstgryta och köttfärssås fanns det gott om … 🙂

Det var ett fint höstväder även om himlen inte var klarblå och det blåste lite frostiga vindar. Men höll  man igång och lekte och jobbade så höll man sig varm ändå.

Efter frukosten …

åkte alla utom Skatan ut och satte igång att kratta löv, dra upp bryggan, ta in rosorna och trädgårdsmöblerna  … medan Skatan fixade lite här hemma och tog sig en sväng till Galleri Sjöhästens vernissage …

Tommy T C Carlsson: Festen är över, olja

Larissa Stenlander: akvarell …(Skatan vet inte vad den heter men ”Kom Loss nu tjejer! ” … skulle hon kunna tänka sig 🙂  ) Den heter

Ulla -Britta och Annacarin släpper loss

fick hon veta i en kommentar av Larissa själv 🙂

… innan hon hämtade sin hatt som hon fått uttänjd hos hattaffären här i Nyköping till rätt storlek.

(Skatan hade inte kunnat låta bli att köpa hatten där på Heimatwerk i Bad Ischl trots att den  var ett nummer för liten. 🙂 )

När kvällen kom var alla trötta och belåtna … och somnade ovaggade efter att ha badat bubbelbad och ätit sig mätta på grytan och äppelpaj.

På söndagen åkte bara Mannen och Sonen ut och fotsatte och slutförde den stora höststädningen medan Skatan, Pa och Alice tog en snabb tur ner till stan … ,

sov middag …

och slog sig i huvudet (Alice)  och fick tröst av mamma Pa

innan det var dags att åka alla milen hem till Borlänge igen …


Skatan är i Borlänge

… och det var sannerligen inte igår.

Det känns lika fint varje gång …

När StinaFIna och Skatan gjorde sin Morgonrunda var det minus 13 grader och hon fick ta på sina medhavda långkalsonger under jeansen och StinaFina den förhatliga tröjan … fotobevis (på StinaFinas kroppsspråk med tröjan på) tog Skatan med mobilen men … som vanligt  … fel sladd. Kamerasladden är med men den passar inte till mobilen och.

Ja, det är som vanligt.

Skatan har kört in Sonen till Falun och lasarettet. Nu skall förberedelserna göras för att han ÄNTLIGEN skall opera sitt skelande öga … det skelade så mycket så man inte ens kunde mäta det hela.  Han skall träffa läkaren och narkosläkaren och så får vi se när det ”bär sta” …

Alice och Pa är på dagis … Alice håller på att skolas in igen men trivs som fisken i vattnet och ville inte gå hem därifrån igår. Hon är so go så go så go … pratar fortfarande mest thailändska men förstår väldigt bra svenska ändå och det kommer säkert inte att dröja så länge förrän hon pratar det också..

För prata kan hon … precis som sin farmor Skatan 🙂

Munnen går i ett …

Alice hemma i Borlänge igen …

Om någon timme skall Skatan följa med Pa och Alice till doktorn för sedvanlig 18-månaderskontroll. Pa ville gärna ha Skatan med som stöd.  Pas svenska har också blivit lite ringrostig … förstås.

StinaFina har intagit soffhörnet där hon nu ligger och slappar och har det bra …

StinaFina trivs också så bra här i Borlänge. Hon har inte varit riktigt ”sig själv”  på sistone, skotträdd och rädd för alla andra höga ljud och mer än vanligt nervös … men här …

Det smällde från järnverket när de var ute på morgonrundan … hon stelnade till ett ögonblick och Skatan tänkte … att nu är det klippt … men StinaFina ruskade på sig och fortsatte nosa och ”läsa sin morgontidning” …

Borlängedagen har bara börjat … nu skall Skatan ringa lilla a …

– Hej då på ett tag …

Skatan hade tänkt …

att få alla tre kusinerna samlade på en enda bild.

Men det var som förgjort …

Det gick bara inte.

Födelsedagen blev en livlig tillställning som det ju blir med barn och paket och paketöppnande och mat och prat och ….

Vi sjöng vår sång för Alice tidigt i ottan … hennes tid är ju väldigt tidigt för oss gamlingar …

Hon blev lite förskräckt först … men sen … sen var det paketöppnadet som tog överhanden. Pappersprasslet och papprsslitandet som var kuligast …

En trött Mannen med StinaFina satt på sängkanten och tittade på …

Redan kvällen innan hade vi förfestat med lite chokladglass … och grundat  … inför anstormningen av kusinerna, livet och rörelserna och … livet … ljudet …

Kaxe och Agnes gick loss på leksakerna till Alice förtjusning …

Kaxe har byggt sig ett torn som nästan blev lika högt som han själv …

och Agnes fick tag i den skojiga hunden som kunde sjunga och prata och … gå på

Vi fick god grillad födelsedagslunch och tårta förstås med blåbär som Pa plockat på Femöre …

Så här kommer ett litet följe med ovilliga  fotomodeller … åtminstone i samlad tropp …

Här har vi Agnes …

och här har vi Kaxe … som mormor Skatan kallar honom … Karl Axel heter han ju … på riktigt …

Och så lilla Agnes igen …

och födelsedagsbarnet själv … AIK … eller Alice som hon förstås kallas som får hjälp av mamma Pa …

Från gråt till …

skratt … gick det snabbare än en gris blinkar …

Som avslutning på denna bildkavalkad väljer Skatan den bild som Kaxe själv var allra mest nöjd med …

och så är nästa år på G … för vår yngsta lilla barnbarn … Alice …

Idag var Skatan uppe med tuppen

Dels skulle hon tillbaka till Vårdcentralens lab för provtagning, dels hade hon tvättstugan …

Hon har bott kvar i stan mol allena och det var inte meningen det heller. Men så här förhöll det sig.

Igår for Skatan som ett torrt skinn för att hinna med det hon skulle i stan … gå till banken för sin gamle far, gå till vårdcentralen och ta prover och så till Kinesen igen … och StinaFina var med och skulle dessemellan ha sina rundor hon också förstås.

En nyklippt skata med tuppkam nej, skatkam förstås, redo att ta emot gästerna på kräftskivan. Hon hade inte ens fått av sig förklädet. Lägg märke till örhänget …

Johannes Mao sa att han aldrig känt Skatan så avslappnad i axlar och muskler som igår … och vad kunde nu det bero på? Jo, pur glädje och lättnad … måste det vara. Att man äntligen funnit en orsak … till allt.

När hon kom till Vårdcentralen och satt sig tillrätta i stolen, virat upp jeansskjorteärmen och gjort sig redo för alla dessa rör med blod som skulle tappas … frågade plötsligt sköterskan om Skatan  hade ätit eller druckit. Jo-o det hade hon ju. Men se det skulle hon inte ha gjort för flera av proven skulle tas på fastande mage.

Så det var bara att gå hem … inte äta och dricka efter klockan 8 och sedan gå tillbaka som idag då …

Men nu är det gjort.

Och tvätten är nog också nästan torr.

Snart kommer StinaFina och Mannen från Femöre för i eftermiddag bär det iväg till Borlänge. Alice … AIK … har sin allra första födelsedag i morgon och då måste vi ju vara på plats alldeles från början.

Sen kommer det övriga gänget till lunch … så att hon blir firad riktigt ordentligt.

Hörs …

Alice

Lite avvaktande och misstänksam så här i början

men sedan efter viss syning ….

med farmor Skatan …

Med mamma Pa …

med nappen …

med sina två små risgryn till tänder i ett välkammat leende mot fotografen Skatan …

Dagens namn är Alice (och Adolf) och Skatan har inte börjat förbereda sig ännu …

Men först Alice!

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag?

Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Alices naamsdag.

Hurra Hurraa Hurraaa …

Ett stort GRATTIS till vår egen lilla ALICE och  AIK … ALICE, Inga, Kristina …

”Barn är den fattiges rikedom”

(Danskt ordspråk som är dagens ordspråk   😛    i Peace & Love-kalendern 2010)

Skatan har börjat dagen tidigt. Fast inte tidigare än vanligt men idag har hon bråttom. Liksom. Hon har inte börjat packa ännu sina tvååå  packningar och har en strykhög som heter duga och tvättstugan ovanpa det  … och på söndag eller måndag bär det iväg.

Nedräkningen har börjat till årets Peace & Love-festival.

På söndag kommer barnbarnen Ida och JoJo med Svärson I från Skåne, landar här för att hämta upp Skatan och på måndag är det Borlänge och Peace & Love

Fem dagar som Skatan veeet kommer att bli helt underbara, fyllda med musik, glädje, sorg och nostalgi, mera musik och möten med gamla vänner och nya vänner och mer musik … och som russin i kakan, Sonen, Pa och Alice och Ida och JoJo och Svärson I i sin allra närmaste närhet …

Men innan söndagen har vi ju  midsommaraftonen och den traditionella festen hos Vännerna på Ön utanför Oxelösund … där vi alltid träffas just på midsommaraftonen massor av år tillbaka, samma människor och  färskpotatis och jordgubbar. Skatan säger inte vad den heter … bara Ön … så har Skatan ingenting sagt. Och båten, ja båten är inte i sjön ännu. Den skall i böljan och köras hem till stugan idag …

Och så har vi  tvättstugan också idag … förstås …  och som sagt två resväskor att packa för efter Peace & Love skall Skatan ta tåget ner till Örebro där Mannen varit några dagar hos Kaxe och Agnes och de andra där, slänga sig i bilen, åka hem till Nyköping, byta väskor och så skall Skatan åka de cirka 60 milen till Svalöv och Fridhems Folkhögskola för akvarellkursen för Ria Roez Schwarz … (GPS:en skall vara  med i bilen men … trots den kan ju Skatan hamna fel, eller hur Znogge? *fniss*)

Pust !!!

Men det skall bli sååå himla roligt … trots brådskan.

Men som sagt, Skatan gör alltid så hääär, är alltid ute i sista minuten … och det brukar funka riktigt bra.

Skatans sommarlov har just börjat …

Vi fick förstås slinka in och slingra oss med i Vasalopps-ormen

som ringlade förbi Borlänge… ganska så snabbt ändå … på sin väg hemåt,  söderut och mot Stockholm när det var så dags för oss också att ställa kosan hemåt igen. Från Borlänge och lilla Alice … och Pa och Sonen.

På kvällen innan Borlängebesöket hade Skatan fångat solnedgången  med sin kamera genom köksfönstret … det var nästan så hon trodde att det brann …Den solnedgången varslade också den om att våren är på ingående. Eller?

Vasaloppet är liksom startskottet …

Ingen riktig namnskylt hade den lilla familjen ännu fått upp … men det dög bra ändå. VI visste ju vart vi skulle …

Det var Pa som hade skrivit den och satt sin mans namn överst … hmmm … Skatan måste nog ta ett snack till där med henne …

Vi hamnade ”mitt i maten” för lilla Alice … Hennes måltider intas mest på golvet … tidigare liggande i sin mammas knä … nu sittande i en sån där sitter …

Inte skulle Skatan orka stå så där på huk … genom en hel måltid …

Inte i dagens läge i alla fall. Som är bättre än gårdagens … men utan de där pillerna skulle hon aldrig klara det … Än så länge.

Vi åt gott och umgicks och hade en trevlig kväll med ganska så tidig natt.

Mannen hjälpte  på söndagen   till att sätta upp takkronan som Svägerska I bland annat ”skickat med” …

(Är den inte fin?  Kommer från svärföräldrarna … vi hade en likadan i Skatans föräldrahem som nu hänger hos pappa förstås)

… och Skatan fick förtroendet att alldeles själv ta en tidig söndagspromenad med Alice …

Men först skulle hon bytas på … och

byltas på  … och

packas in …

På vägen in till centrum fick Skatan syn på ett riktigt skatbo  i ett träd längs vägen …

och tänkte att det kanske kunde vara något för henne … att bo i om hon skulle vilja flytta tillbaka … men i samma ögonblick upptäckte hon  att det redan var upptaget, bebott …

av familjen Koltrast … ni kan skymta Herr Koltrast på förstukvisten …

Ett skatpar som hon gärna hade velat byta ett par ord med … tog till flykten när hon närmade sig. De är allt lite ”strama” de där Borlängeborna … släpper inte gärna in nån utsocknes över bron … så att säga. 🙂

Skatan och Alice i vagnen tog i alla fall en sväng genom ett söndagstyst och -stängt Borlänge, rundade Sveatorget och tog Vattugatan ner mot teatern, Maximteatern … där Skatan haft roligt många gånger åt Nyårsrevyer, filmer och annat skoj …

passerade en katt som lojt låg och solade och knappast ens slog med svansen och den nyfikna Skatan …

när hon närmade sig med kameran i högsta hugg …

◊ ♣ ♥ ♦

Inget besök i Borlänge utan en fikastund i Baggbo … hos Pas moster Janta och Per … och spelhålan.

Det blev dock inget spel denna gång men  ytterligare påbyggnad på midja hos Skatan … men idag är en ny dag med nya tag så …

… så StinaFina … Here she comes … dags för Morgonrundan!

Alice Inga Kristina – ett potpurri

Äntligen  … kan Skatan  föra över sina bilder hit till bloggen.

Så här är Skatans  Alice-potpurri  

Patricia och Margith Österrike och Gustafs 136

Sötare än söt, tycker farmor Skatan

Potpurri.

Pyttsan.

Det blev en enda bild … och nu har något ”hakat upp sig”. Med datorn förstås …

Men ni kan vara så säkra sååå på … att det kommer mera.

PS: Lägg gärna Dax-rösten på  just Skatans tankar idag och imorgon … ända fram till den 22 november. Genom att trycka hääär och sedan markera Skatans tankar