står där den står.
på balkongen …
ute i kylan …
där Skatan ställde den när hon kom hem från Thailand i förrgår.
Skatan har nämligen läst någonstans att man blev av med alla småkryp som kanske följde med packningen och sen inte ville ge sig av på det här sättet: Genom utfrysning.
Efter en natt ute i kylan tyckte Skatan att det var dags att ta in resväskan, öppna den och packa upp.
Och här börjar den egentliga historien.
Skatan hade satt på ett ordinärt hänglås (med nyckel) på resväskan när hon for ut.
Ett hänglås med kod som hon haft från början var oanvänbart. Hon hade nämligen glömt bort koden.
Men det oanvändbara hängde som tur var på en tapp på den olåsta väskan.
Första anhalten i Thailand var Bangkok i några nätter.
Väskan med det nya hänglåset öppnades förstås med den lilla nyckeln … men sen … när Skatan skulle vidare och om igen låsa sin väska … hade hänglåset med nyckel gått upp upp i rök … var helt försvunnet …
Borta …
Ingen” big deal” egentligen. Skatan behövde ju inget lås till väskan förrän hon åkte hem igen och den tidpunkten låg en månad framåt i tiden.
Väskan öppnades sedan på lite olika platser för att slutligen tömmas helt i hotellrummet på WSB, Koh Chang.
I god tid inför hemresan köpte Skatan ett litet rosa hänglås med kod som hon … efter att ha packat väskan och kodat låset … hängde på och låste genom att vrida runt lite på siffrorna på låset.
Väl hemma igen … efter ett dygn på balkongen … togs väskan in i värmen och skulle äntligen öppnas och packas upp.
– Scheisse …
– Vaaar det inte de här siffrorna … men va … äsch …
Nu satt Skatan där igen på pottkanten och prövade alla upptänkliga kombinationer.
Förgäves.
Väskan åkte ut på balkongen igen och idag måste de åka till Femöre, Mannen, StinaFina och Skatan. Dels för att hämta en såg som kan forcera det där lilla söta rosa låset, dels för att ta en härlig eftermiddagsrunda i solen
Så kan det gå … när inte haspen är på.
Att det ska va så svårt … att lära sig av sina misstag.
Det är åldern helt klart …
Och Skatan kan slå vad om att när låset väl är uppbrutet, då står koden klar som korvspad i hennes medvetande.
Klar som korvspad …
Skatans tankar 
Bara så typiskt! Jag är lika säker på att glömma varje gång jag låser min väska… Hoppas du kommer på’t
Kram
Ja har jag inte kommit på det före lunch blir det sågen som får göra jobbet. Nu behöver jag en del av innehållet även om jag är på hemmaplan. 🙂
Kram!
Jag har vari med om att ta fram rätt kod på fel sida! av låset en gång. Innan jag kom på att vända på låset hAdde jag blivit hysterisk.
Jag har provat ALLT från alla håll och kanter. Det verkar bli så att det behövs en såg …
😦
Kram!
Ja
Jag glömde koden till mitt bankkort en gång… Var utfattig i några dagar… 😉
Det är faktiskt nästan värre … En resväska KAN man ju forcera …
Kram!
Skärpan försvinner med åldern! tror margareta
Jo … det verkar onekligen så 🙂
Kram!
Alldeles säkert kommer du ihåg koden när du sågat upp låset. Är det inte typiskt. jag skriver alltid upp koderna någonstans men eftersom det inte ska vara alltför lätttillgängligt så brukar jag gömma lappen så noga så jag glömt var jag gömt den. Ack Ack Ack denna ålder och detta krångel med det mesta. Hoppas solen skiner fint på er. Här stormar det isvindar och inget lä finns att hitta.
Hädanefter blir det inga kodlås för mig … tror jag .. utan vanliga hederliga hänglås 🙂 Fast om några månader har jag väl glömt det där och inhandlar ett nytt kodlås (troligtvis) som jag kodar och då ALLDELES SÄKERT skriver upp koden någonstans …
Kram!
Så klok du är som låter väskan stå ute och frysa lite. <Hoppas att du kommer på koden och slipper såga sönder låset. Jag har alla såna här koder i "Molnet" tillgängligt från min mobil. Det gäller bara att komma ihåg koden till "Molnet". 😉
Kram, Ingrid
Alla kläder … speciellt badkläderna som inte var helt torra när de packades … var stelfrusna. Men nu är de tvättade och torra och redo för nästa tripp till varmare länder …
Kram!