De minnesstarka kommer säkert ihåg att Skatan var bjuden på århundradets bröllop som gick av stapeln på ett riktigt slott i Loiredalen i Frankrike … Château de Champchevrier.
Det var ett tag sen förstås … det måste erkännas … anno tjugohundratio (2010).
Hennes kamera hade gått sönder och mobilen fungerade inte heller … och hon missade alla fantastiska bilder som hon kunnat ta men hon lovade ändå att återkomma med en bildkavalkad vad det led.
Det led länge.
Men nu …
Châgeau de Champchevrier (Foto: SvD accent)
Skatan slog upp tidningen och mötte den här bilden, tittade en gång extra och jo …
Det var just på det slottet, Drömmarnas slott, Chäteau de Champchevrier, som bröllopet stod mellan Gustaf och Laurence och som Skatan fick vara med om.
(Foto: SvD accent)
Nu erbjuder SvD accent ”en lockande och säregen resa utanför de vanliga turistmålen till kungarnas Loiredalen” med samma Laurence och Gustaf Hamilton, som gifte sig då, som guider tillsammans med den kända tv-profilen och konsthistorikern Peder Lamm.
Det är ingen dålig resa som SvD accent annonserar om. (Skatan blev faktiskt riktigt sugen … får se om hon kan övertala Mannen men de har lite annat i sikte så det får nog anstå … Det får helt enkelt bli en annan gång)
Förutom Château de Champchevrier kommer man också att besöka slotten Château de Nitray, Château de Vallière och Château de Marcilly.
Inte dåligt, eller hur?
Tillsammans med den kända tv-profilen och konsthistorikern Peder Lamm samt Laurence och Gustaf Hamilton från Château de Champchevrier tar vi oss från de väl valda slottens innersta gemak via grandiosa salar till vinkällare och prunkande slottsträdgårdar. Vi möter slottsägare, vinmakare, kockar och jakthundar. Peder berättar om slottens historia, antikviteter och konst samt om den härliga maten och drycken. Vi bor och känner in livet då och nu på det berömda jaktslottet Château de Champchevrier som har besökts av både Ludvig den 11e och 13e. Utöver middagar tillsammans med familjen på Champchevrier intar vi middag på gastronomisk krog, provsmakar vin och avnjuter lunch på Château de Nitray, deltar i private cooking workshop i Château de Vallière och dricker eftermiddagskaffe tillsammans med slottsägaren på Château de Marcilly. En fransk palett i starka färger för den kulturellt hungriga. (SvD accent)
Beskrivningen väckte sannerligen minnena om bröllopet till liv igen, resan dit med buss från Paris … bara det en härlig tur genom det franska landskapet, på slutet genom pittoreska byar och vindlande vägar tills de nådde hotellet där dei inkvarterades. Redan samma kväll var det samling … come together … och supé på slottet.
Dagen därpå … dagen med stort D … var det förstås själva vigseln i Champchevriers egna slottskapell som var höjdpunkten.
Skatan och många av gästerna fick inte plats i det lilla kapellet men satt under tälttak och följde vigseln och sjön psalmer både på franska och svenska … om Skatan inte kommer ihåg alldeles fel.
Åtminstone var melodierna bekanta.
Sedan följde festmiddag och dans och så småningom vickning innan bussar hämtade dem tillbaka till hotellet.
Dagen därpå … hemresedagen … bjöds de på en överdådig brunch innan det bar hemåt igen.
Bröllopet på Château Chamchevrier var verkligen en fest att få vara med om, att få uppleva. Slottet med sina omgivningar, hundarna, hästarna, och alla dessa gäster … en liten klick gamla goda vänner … men många som de inte kände tidigare förstås och alla damerna i fantastiska hattar och vackra klänningar och herrarna i uniformer eller jackett eller mörka kostymer.
Och så var det då brudparet.
Det vackra, lyckliga brudparet.
Bilderna på brudparet är inte så många och de som finns fick Skatan ”låna” för länge, länge sen. Det är Ove Gardelius som har fotograferat huvudparten …
och nedan följer den utlovade bildkavalkaden med några få bilder som Skatan hann ta innan hennes mobil pajade tillsammans med Ove Gardelius´ foton …
Du hade ju hunnit få med en hel massa kort. Så roligt att se. Ser ju att karlar är sig lika. Samla på horn från döda djur och sätta upp på väggen som trofe. Många jakthundar ser dom ut att ha. Tur med vädret hade ni också och bruden hade en väldigt fin brudklänning. Så skymtade man en förfärlig massa fula hattar speciellt en röd som såg enbart konstig ut. I sanningen en väldigt annorlunda värld och man kan inte fatta att man bjuder så många bröllopsgäster. Man kan ju inte ens hinna säga hej till alla. Inte undra på att dom ordnar resor dit. Dom har väl ruinerat sig på bara bröllopet. Det måste ha varit en väldig upplevelse, nästan som att vara på prinsessbröllopet som var härom dagen. Prästen var ju färggrann och fin, katolik?
helt underbar fest och vilken miljö!
Men kåken behöver nog putsas som jag ser mw
Det vill jag lova var ett bröllop som heter duga. Rikt och påkostat annars kan det vara.Varför spara.
Fina foton och de små näpna näbbarna med kanske färg för en vuxen. Det var säkert en färgblind som valt. Nej det var inte snällt.
Tänk så många påkostade bröllop jag varit på under min levnad innan jag kom upp hit. Ett enda min dotters har jag varit bjuden till. Jo nu minns jag på sjuttiotalet, var det visst några. Här uppe.
Att vara med i kyrkan ja, men inte själva festen.
Platsade väl inte .
Och nu skulle jag inte vilja gå ens.
Detta var 2010 är de lika lyckliga än.
Ska se bildcollaget en gång till Prinsen kom och ville ha smågodis.
Det är bra när han sover middag då har jag suttit och läst och skrivit i bloggar som jag försummat.
Må så gott.
Kram Mi
Så roligt att du knöt ihop säcken för jag minns mycket väl när du skrev inför bröllopet och sen när ni reste dit.Men så var det ju det där med bilderna och kameran…
Kram och välkommen till Skåne för ni är väl framme nu 🙂