Det är mycket nu, som de säger. Och tiden springer iväg. Det har verkligen varit mycket den här veckan som ännu inte är slut.
I måndags tvättade Skatan bilen som skulle vara ren och fin till att lämnas in till verkstad. Hon blev nämligen påbackad för ett tag sen och nu ska bilen bli fin igen.
I tisdags lämnade hon bilen och fick en lånebil, hade samtal med Öron- Näsa- Halsmottagningen som berättade att hon först i slutet av maj fick en tid för att åtgärda sin sömnapné. Suck! Sen var det pilates hos Fia, den bästa PT i världen och efter pilatesen sittning hos Fia. Nu ska det bli en kraftsamling för viktnedgång och välmående. Och sen hämtade hon Mannen och Stina som hon kört till Stora E eftersom Skatans dag hade blivit lång för honom så mycket ensam. (Nu lagar han inte frukost längre, och när Skatan kör upp honom och ber honom ta fram sin marmelad, gör han det och så sätter han sig, kan du fixa grapen, ja, då gör han det och så sätter han sig. I tisdags körde hon sedan ut Stina till Titti och Kent eftersom morgondagen skulle bli sprängfylld och Stina kan ju inte vara ensam.
På onsdagen hämtade en sjuktransport dem och de åkte till S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Håkan skulle göra en inledande gråstarrsoperation innan de ska avgöra om de ska operera hans gröna starr en gång till. Luckan som opererades för att lätta på trycket i Österrike har vuxit igen samtidigt som ett ärr bildats av en kork från en korkpistol som han fått i ögat som 10-åring. Operationen tog sin tid och de blev hämtade för tillbakafärd kl 16.30. (Denna procedur kommer att upprepas nästa vecka då han har ett återbesök)
På torsdagen droppade Skatan Mannens öga med droppar fyra gånger under dagen. Det är ganska rött och han påstår att han inte ser ett skit. Lite dimma bara. Men de får avvakta och se. Skatan åkte ensam till Fia för träning eftersom Mannen inte får träna på två veckor och det var en härlig timme med stavgång och lite andra övningar ute i skogen som hon fick. Sedan ut till bilverkstaden och hämtade garage”blippen” som hon glömt och så hem, lunch och så hämta Stina hos Titti med fika förstås. Skatan hade med sig egen Kraftbar medan Mannen mumsade på hemmabakad bulle och biskvi. Stina blev förstås glad att se dem även om hon trivs utmärkt hos Titti och Kent där hon får härja runt med de andra hundarna.
Och idag är det fredag, Mannen hade inte påbörjat frukosten när Skatan kom hem efter Morgonrundan och var fortfarande i pyjamas så hon inledde med att köra upp honom och så hjälptes de åt som igår. Hon bad honom om något som han gjorde och så satte han sig etc etc. De kom också överens om att det var dags för honom att få hjälp med alla hans ögondroppar, de fyra om dagen efter operationen och så en på morgonen mot trycket och en annan på kvällen också mot trycket som han fått av sin gröna starr. Efter lunch som nu snart ska tillagas åker Skatan och handlar till morgondagen då de ÄNTLIGEN ska ha middagsgäster. Det ska bli sååå roligt för både Skatan och Mannen om det inte bara var för maten … 😉
Skatan tänkte att det nu så här före lunch var dags att slänga sig över bloggskrivandet så att hon inte halkar efter igen. Det har ju redan gått några dagar.
Och hon vill verkligen inte komma på efterkälken. Kram på er alla!
Skatans tankar 
Å kära nån Jag blir matt bara av att höra hur du flängt omkring med massor att göra. Dessutom inte sova om nätterna Hur orkar du. Jag är full av beundran. Jag har ingen energi alls nu men det regnar idag och stormar och snön försvinner faktiskt undan för undan. Bofinkarna kom idag och det om något är ett vårtecken.
Ja ibland fattar jag inte heller hur jag orkar men än så länge går det ju. Nu t ex efter middagen bad jag Håkan plocka undan medan jag rengjorde ugnen (fy f-n) och var ju tvungen att ligga på alla fyra. När jag urtrött reste mig upp hade han plockat bort sin tallrik och en ost. Resten var kvar. Han kan liksom inte tänka i flera steg verkar det som. Och så hade han försökt betala räkningar som jag hade ”förbjudit” honom … det är så jobbigt att behöva rätta till efteråt om det blir fel. Nej nu ska jag inte klaga mer. Det är åtminstone sol ute även om det har blåst ordentligt idag. Kram!
Din tillvaro låter verkligen inte som en barnlek precis! Kör inte slut på dig själv totalt, för det låter verkligen tufft.
Himla trevlig header du har!
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid
Nej ibland känns det tyngre än vanligt. Speciellt när jag märker att Håkan har tagit ett rejält skutt mot det sämre i sin sjukdom. Fast jag vet ju att jag kan få hjälp den dag jag behöver (tror jag åtminstone). Det som jag är mest arg på nu är att jag inte fick en tid tidigare än slutet av maj för min sömnapné. För sova behöver jag förstås som alla andra. Kram!