What so ever …

Skatan försöker komma in i sitt gamla bo här men känner inte igen sig alls. Hur blev det så? Allt är ju förändrat, saker har försvunnit, saker har kommit till.

Jösses.

Hur ska det här gå?

Allt som är krångligt skyr ju Skatan som pesten. Hon har nog med krångel ändå.

Eftersom Skatan och Mannen är s k fullvaccinerade mot Covid19 och kan känna sig säkra (95% skydd) tackade de ja till kafferep hos vänner. Vet ni … när de körde dit hade det tillkommit MASSOR av nya hus efter vägen. Fula, grå kolosser med lägenheter i gatuhöjd och fyra, fem våningar höga. Ungefär likadana som det som byggs hemma på gatan hos dem.

Då insåg Skatan verkligen att tiden har gått, att ingenting är som förut, att mycket vatten har flutit under broarna.

Men så trevligt det var. Så mycket de hade att prata om. Och så fick ju Skatan träffa det nya barnbarnet som redan hunnit fylla ett år och hans mamma, Skatans försummade guddotter.

Kanske, kanske kryper det normala sakta, sakta tillbaka ändå. Man får inte ge upp hoppet.

Mannen har nu varit diagnostiserad med Alzheimer i fem år och som ni vet backar aldrig den sjukdomen. Den tuffar på och ibland med riktigt skutt.

MEN i höstas öppnade dagverksamheten igen fast med en dag färre besök per vecka. Vilken lycka. Mannen älskar att gå dit. De serverar mycket godare mat än hemma (tycker han), de har varandra, hans bästa kompis är där och personal som förstår fullständigt. Han har kul helt enkelt. Och frågar och längtar nästan direkt han kommit hem därifrån när det är dags igen. När Skatan frågade om de skulle gå tillbaka till tre dagar i veckan som före Coronan ska de avvakta till sommaren. Suck! Fast Mannen har också fått demensteamet som hemtjänst och det är en skillnad må ni tro. Ingen brådska, de har gudars tålamod, hinner sitta ner och prata med en annan också och alla är svensktalande utan märkbar brytning vilket ju underlättar nu när Mannen knappast förstår längre vare sig svenska eller något annat språk.

Och …  det är cirka fem (5) personer som kommer regelbundet, mestadels bara tre (3).

Så Skatan ska inte klaga.

Skatan ska inte klaga.

Mannen och Abby

5 reaktioner på ”What so ever …

  1. Så glad jag blev när jag såg ett livstecken från dig! Jag är också fullvaccinerad nu, så man ska väl kanske våga röra lite på sig igen.
    Gott att höra att du får bättre hjälp med maken nu och att han trivs med den dagliga verksamheten.. Det har en viktig funktion att fylla!
    Ha en skön söndag!
    Kram, Ingrid

  2. Välkommen tillbaka! Jag sitter här och blir rörd, berörd. Underbart att läsa om att hjälpen i hemmet har tid. Minns hur stressad far blev när allt skulle gå så fort, så fort. Så ovärdigt.
    Njut av små kafferep och vänskap. 🌷

  3. Så glad jag blev när jag ser att du skrivit igen. Jag har undrat så mycket hur du har det. Är du bättre i ditt sovande sedan du fick ditt tyngdtäcke? Hur är det med dina ben? Så bra att ni fått vaccin. Det har inte vi ännu men Kinabror har varit sjuk och fått operera bort gallan och hade tre stenar som var fast i gångarna och inflammation. Nu är han opererad och hemma igen bra många kila lättare. Det har varit mycket snö men nu är det tö så jag hoppas att snön minskar i alla fall. Snöhögarna på gården är som små berg så det lär väl dröja innan våren kommer här. Vi väntar på vaccin så vi kan umgås igen och åtminstone fara ut och äta med Britt på fredagarna igen. Kanske till och med fara och hälsa på faster för hon liver fortfarande men vi har inte träffat henne på över ett år. Jag har inte träffat Sonen sedan i somras men får vi alla vaccin ska dom försöka komma upp till pingst om det går. Ha det så bra och jag är glad att du börjat skriva igen. Våren är på väg och då blir livet så mycket lättare.

  4. Så skönt att ni är fullvaccinerde och kan börja röra på er lite mer. För din del blir det så klart extra viktigt att få träffa andra människor. Så bra att mannen har sin dagverksamhet som han trivs med och att vi har en fungerande hemtjänst. Allt som underlättar är bra och ger dig lite egentid.

    Kram

  5. Eva, hittade helt plötsligt din sida 🙏🙏🙏🙏 tänker ofta på er och på våra träffar under festliga förhållanden. Fina minnen. Zernich blev 80 i söndags, fungerar bra men klart åldern tar ut sin rätt. Ge Mannen en kram från mig 😍😍😍😍 o ha fortsatt goda dagar 🥰🥰🥰🥰

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.